I veckan köpte jag Niklas Orrenius bok om Sverigedemokraterna, "Jag är inte rabiat. Jag äter pizza". Med tanke på titeln så kan man ju ändå undra om inte Niklas Orrenius har ett och annat rabiat drag.
Jag blev tvungen att inhandla boken sedan "Prinsessan Madelein" skickat ett MMS med informationen om att ett kapitel i boken handlade om det så kallade bloggkriget mellan mig och Henrik Rydström.
Nu har jag läst boken och jag tolkar den på mitt eget sätt. Niklas Orrenius kritiserar andra journalister för att särbehandla SD medan han själv numera är objektiv i sin bevakning av Sverigedemokraterna. Stundtals uppfattar jag boken som en vitbok för Niklas Orrenius. Nu är det givetvis inte så i "Vad hände sen?" stycken som avslutar varje kapitel kan han inte låta bli att komma med både det ena efter det andra osakliga och vinklade påståendet.
Jag undrar om inte Niklas Orrenius själv ställer sig vissa frågor angående den massinvandring som pågår. Som journalist har han ju verkligen möjlighet att undersöka omständigheterna runt t.ex. så kallade ensamkommande barn. Han kan ju bara ringa Merit Wager sedan kan han få "inside information" utan att själv gräva så mycket. Granska detta Niklas!
Eftersom jag själv intervjuats av Niklas Orrenius och delar eller hela denna artikel finns med i boken så vet jag givetvis vad Niklas Orrenius utelämnade i sin artikel. I hans artikel var det redan förutbestämt att jag skulle vara den "onde" och Henrik Rydström den "gode". Därför utelämnades givetvis allt som kunde vara till min fördel.
Ursprungsartikel
Källa: Thoralf Alfsson (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar