I en SvD-artikel recenserar Magnus Eriksson boken "Jag är inte rabiat. Jag äter pizza". Det är en bok som återigen handlar om Sverigedemokraterna skriven av Niklas Orrenius. Varken Orrenius eller Eriksson sympatiserar med SD, vilket är att betrakta som en självklarhet. Det skrivs böcker och artiklar i långa rader som försöker hitta alla upptänkliga vinklar att misstänkliggöra SD, någon brist på fantasi att hitta nya infallsvinklar för att belysa hur fel partiet är ute saknas inte. Bara mängden artiklar och böcker som har uppdraget att påvisa hur "abnormt" partiet är borde få den självständigt tänkande människan att reagera med misstänksamhet. Om nu SD är så hopplöst fel ute så borde man ju inte ödsla all denna energi på detta parti. Ett parti som påstår att jorden är platt eller något annat lika tokigt skriver man knappast tio böcker om. Så här står det i artikeln.
Själva framställer sig Sverige-demokraterna som de egentliga förvaltarna av folkhemmets ideal. Men i själva verket vill de förvandla landet till något det aldrig varit, en isolerad och radikalnationalistisk enklav i världssamfundet.
När det gäller talet om "radikalnationalistisk enklav" är artikeln ännu mer absurt. Det är Sverige som är "abnormt" icke nationalistiskt. Jämför med varenda Europeisk nation så sticker Sverige ut med sin avsaknad av nationalism, då har vi inte ens talat om USA, där t.o.m. sverigedemokrater i princip skulle riskera att betraktas som landsförrädare. Personer som Reinfeldt, Sahlin och Westerberg skulle inte ens kunna bli kommunalråd i USA med deras syn på den egna nationen. Vidare så står det så här i artikeln.
Det har sina rötter i aktionsgruppen Bevara Sverige svenskt. Dess första ordförande var nazist. En av partiets första kommunfullmäktigeledamöter, en ung kvinna i Höör, var också medlem i Nationalsocialistisk front. Ännu för tio år sedan ville partiet förbjuda utomeuropeiska adoptioner och införa dödsstraff i Sverige.
Eriksson menar att Orrenius bok visar vad som är "abnormt" i SD. Ansträngningarna att visa detta är oerhörda, så att väljarna verkligen skall förstå det. Men i en demokrati måste man väl få rösta på ett parti som av etablissemanget anses "abnormt"? Jag och väldigt många människor tycker att vår massimmigration är väldigt "abnorm", den ÄR det i ett internationellt perspektiv. Vi tycker det är "abnormt" att vi har sju nuvarande riksdagspartier som tycker likadant i viktiga frågor som immigration, EU, EMU och i pensionsfrågan (pensionsuppgörelsen).
Vi tycker det mediala etablissemanget, företrädesvis boende på Söder i Stockholm är abnormt i sin likriktning. Vi tycker det politiska etablissemanget är abnormt i sin nationsförnekande politik. Vi tycker att den politiska korrektheten som lägger en våt filt över all verklig debatt är abnorm. Sverigedemokraterna är det enda normala i ett abnormt politiskt klimat.
Länk SvD
Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar