BELGIEN. Mångkultur har många supportrar bland ledande politiker och journalister i Sverige. ”Ju fler kulturer, desto bättre”, resonerar man. Men nu visar det sig att mångkultur inte alls är bra i alla lägen. Belgien upplever i veckan ännu en politisk och mångkulturell kris sedan politiker inte lyckats lösa problemen med att de flamländska delarna av landet aktivt motarbetar inflyttning av fransktalande medborgare till sina områden. Krisen har fått landets premiärminister att avgå – och problemen med mångkulturen kvarstår.
Belgien är liksom Sverige ett konungarike, men är i jämförelse än så länge mer mångkulturellt än i Sverige. Den belgiska mångkulturen med dess språkliga och politiska mångfald har gett upphov till otaliga politiska och kulturella konflikter genom åren. En djup politisk kris blev tydlig i Belgien i onsdags efter det att ett parti hotat att dra sig ur regeringen om inte samtal mellan franskspråkiga och nederländskspråkiga områden leder till resultat, meddelar den belgiska tidningen Expatica.
”En tidsfrist är en tidsfrist, det är bara 24 timmar kvar”, sade näringslivsminister Vincent Van Quickenborne, från det flamländska liberala partiet Open VLD under onsdagen. Partiet är en del av en fempartikoalition ledd av premiärminister Yves Leterme. Nu på torsdagen valde Open VLD att lämna regeringen vilket fick till följd att Leterme att avgå, skriver Dagens Nyheter.
Leterme mötte det belgiska parlamentet idag och förhoppningar fanns att det politiska bråket hade kunnat sluta i en överenskommelse långt innan dess. Landets ledare och fraktioner har hållit samtal som varat långt in på nätterna hela veckan i en ansträngning att få slut på det politiska stilleståndet. Politisk kris har plågat Belgien sedan det senaste valet i juni 2007 och många bedömare har varnat för att det mångkulturella landet kan komma att delas.
En medlare, före detta premiärminister Jean-Luc Dehaene, som fått i uppdrag av kung Albert den II att bana väg för en överenskommelse medgav sent på tisdagen att han inte varit lyckosam i sitt arbete att hitta en kompromiss som fått med sig alla partierna.
Flandern, som är Belgiens nederländskspråkiga region, huserar cirka 60 procent av landets 10,5 miljoner invånare. Området har trappat upp sina försök att få mer politisk makt i Belgien som återspeglar dess välstånd. Flandern motsätter sig att finansiellt stötta det mindre bemedlade fransktalande Vallonen i söder.
Bryssel, där det bor ungefär 1 miljon människor, är officiellt en tvåspråkig region, men ligger i hjärtat av Flandern där nederländska är det officiella språket. Där bor även en liten del fransktalande invånare, vilket utgör ett problem för majoriteten som talar nederländska. Anledningen till det är att den nederländskspråkiga befolkningen helt enkelt inte vill veta av några franskspråkiga i området.
I de flamländska delarna i utkanten av Bryssel har man försökt att avråda fransktalande från att flytta in, till stor del genom att kräva att de pratar nederländska istället för franska, men också genom att strikt upprätthålla de reglerna som gäller för statligt ägt boende.
Premiärminister Letermes avgång är symptomatiskt för den politiska och kulturella instabiliteten i landet. Hur de belgiska politikerna slutligen löser de problem man har med mångkulturen återstår att se.
RA.
Ursprungsartikel
Källa: Fria Tider (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar