Den första januari trädde en ny lag i kraft som ska bevara kulturen och språket för nationella minoriteter, eller ”stärka minoriteters rättigheter” som det heter på fackspråk. Men nu kritiserar DO lagen för att vara otillräcklig.
Lagen, (2009:724), ska bland annat stärka möjligheten att använda minoritetsspråk i domstol och hos andra myndigheter. Rätten till hemspråksundervisning förstärks i den nya lagen och en ny rättighet till äldrevård, dagis och skola på det egna minoritetsspråket introduceras.
Detta innebär bland annat att kommunen nu kommer behöva anställa personer som talar romani chib och jiddisch inom hemtjänsten.
Den opinionsbildande myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) är dock missnöjda med lagen och menar att den inte medför några större förbättringar.
- Den utvidgar bara ett redan bristfälligt system, säger Björn Brodin, utredare hos DO till Dagens Juridik.
Han tycker också att zigenare borde kunna kräva speciella zigenardomstolar och liknande förvaltningsmyndigheter, där myndighetspersonerna talar romani chib.
- Lagen verkar glömma bort romani chib och jiddisch som inte är kopplade till förvaltningsområdena. För dessa språk innebär lagen i princip inga positiva förändringar alls, säger Björn Brodin.
De enda som inte har rätt till hemtjänst på sitt eget språk – eller ens ett språk de förstår – är numera de etniska svenskarna. Att annonsera efter svenskspråkig hemtjänstpersonal är nämligen förenat med hot om fängelse för ”olaga diskriminering” — det fick en dam i Malmö veta när hon önskade hemtjänstpersonal som hon kunde kommunicera med.
För de nationella minoriteterna är problemet annorlunda. Eftersom de alla förstår svenska och huvudsakligen talar svenska – vanligen också med varandra – handlar lagen mest om ett kulturberikningsförsök från ovan, där som även många minoritetspersoner upplever som helt onödigt.
AD.
Ursprungsartikel
Källa: Fria Tider (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar