CP-skadad journalist anklagar journalist för nazism

Nyheter24 har nyligen publicerat en artikel skriven av den cp-skadade frilandsjournalisten Fredrik Jönsson. I artikeln anklagar Fredrik Jönsson en journalist på en småländsk tidning för att ha kopplingar till nazismen.

Enligt Fredrik Jönsson skall den utpekade journalistens kopplingar till nazirörelsen vara att han på Facebook gått med i grupper som ”Salemfonden” och ”Lars Ohly grät när Berlinmuren föll! Låt Lars prova en vecka i Gulag!”.

På Nyheter24 har Fredrik Jönsson kompletterat med fakta om Salemfonden och kopplingen till Info14. Jönsson har dock missat att ta med fakta från Facebook-gruppen ”Salemfonden” där man kan läsa att gruppen har startats av personer som inte har anknytning till Salemfonden.

Att Fredrik Jönsson tar upp gruppen ”Lars Ohly grät när Berlinmuren föll! Låt Lars prova en vecka i Gulag!” som ett exempel på nazikopplingar är lite märkligt. Det skulle även innebära att tv-profilen Edward Blom skulle vara nazist enligt Fredrik Jönssons teori. Då även denne är medlem i gruppen. Gulag var förövrigt ett arbetsläger i kommunistisk regi.

Gruppen "Lars Ohly grät när Berlinmuren föll! Låt Lars prova en vecka i Gulag!"

Fredrik Jönsson
Fredrik Jönsson, även kallad ”Finken”, är frilandsjournalist. Han är även föreläsare och håller föredrag om hur det är att vara cp-skadad. Han är medlem i Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU). Han har figurerat i många sammanhang tillsammans med vänsterextremister som stört politiska möten. Han har även blivit anklagad för att ha brukat våld mot en förtroendevald politiker. Fredrik Jönsson har även starka kopplingar till vänsterextrema Expo.

Fakta: Cerebral pares

Cerebral pares, förkortat cp, är ett samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen, vilka uppstått på grund av en hjärnskada innan hjärnan är färdigutvecklad, det vill säga under fostertiden, under födseln eller under de första två levnadsåren. Cerebral pares betyder förlamning genom hjärnskada. Detta är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar.
Skadan drabbar områden i hjärnan som styr eller förmedlar signaler för kroppens rörelser och ger därför rubbningar i rörelseförmågan. Rörelsehindret orsakas av en skada eller utvecklingsrubbning då hjärnan fortfarande är omogen.
Om händelsen som orsakat CP-skadan har inträffat före födseln kallas det prenatala, om det hände runt födseln perinatala. Sker det därifrån och fram till två års ålder kallas det istället för postnatala. Skadorna inträffar under graviditeten eller i samband med förlossningen eller den första tiden därefter.
Förutom rörelsehinder kan det inverka på till exempel tal, syn och hörsel, men detta kan förändras efter träning och habilitering. Ungefär 60 % av de drabbade har två eller fler andra funktionshinder; var fjärde har epilepsi, över hälften förståndshandikapp och talsvårigheter. Många lider också av samma typ av inlärningssvårigheter som vid DAMP/ADHD.
De vanligaste orsakerna till CP är syrebrist och blödningar i hjärnan. Beroende på var den sitter och när skadan skedde visar den drabbade olika symptombilder. Vad som är generellt är dock att barn med CP har försenad motorisk utveckling. De flesta får mer eller mindre nedsatt muskelkontroll, men det varierar mycket. Vissa har ibland små hinder, är bara lite klumpiga, medan andra har kvar mycket lite viljestyrd motorisk aktivitet och kan knappt röra sig alls. En del CP-skadade lever ett normalt liv då de blir vuxna, vissa klarar sig inte utan hjälp från andra för att överleva.
I Sverige får omkring 200 per 100 000 födda barn en CP-skada. CP är inte en enhetlig sjukdomsbestämning, utan ett samlingsnamn för flera olika tillstånd.
Skadan kan delas in i tre huvudgrupper: spastisk CP, dyskinetisk CP och ataktisk CP. Dessa delas in efter övervägande neurologiska symtom, samt deras plats i kroppen.
Orsaken hos de spastiska formerna är för det mesta blödning eller propp i hjärnan i slutet av graviditeten eller hos för tidigt födda barn i första levnadsveckan. De dyskinetiska formerna orsakas av t ex långvariga syrebristtillstånd runt förlossningen, vid de ataktiska formerna är anledningarna delvis okända.
Ibland beror det dock på ärftliga faktorer före födseln. Av de som lider av CP är 75 % drabbade av spastisk CP, ca 12 % av dyskinetisk CP och resterande 13 % är drabbade av ataktisk CP. Det är inte heller ovanligt att drabbade uppvisar mer än ett symptom. Läs mer>>

Övrigt
Fria Nyheter ber att läsarna respekterar att vi inte vill se några kommentarer som är nedlåtande mot Fredrik Jönssons sjukdom.

För kontakt med artikelförfattaren:
info@frianyheter.nu

Ursprungsartikel
Källa: Fria Nyheter (importerat inlägg)