Åsikterna uttryckta i denna samlingsblogg representerar varje enskild skribent,
och överensstämmer därmed ej nödvändigtvis med samtliga listade skribenter.

måndag 9 februari 2009

(S-V-Mp)-gnäll

Ursprungsartikel:
http://antiism.wordpress.com/2009/02/08/s-v-mp-gnall/



Det är ett evigt gnällande ifrån framförallt Socialdemokraterna om Sverigedemokraternas eventuella riksdagsintåg efter valet 2010. Man gör allt man kan för att försäkra sig om makten över folket.

Höga arvoden, karriär och maktlystnad går före folkem och svenskarnas vilja inom dagens (s), man räds den nya folkrörelsen som idag endast utgörs utav Sverigedemokraterna. Därför använder man sig nu utav “vargen kommer, vargen kommer…” argumentation i alla instanser som man råder över, framförallt då svenska medier och fackrörelserna.

Man kommer ofta med grova påhopp om att SD skulle vara odemokratiskt, rasistiskt, kvinnofientligt och andra patetiska ettiketter. Och detta kommer ifrån ett parti som samarbetat med kommunister i mer än 80 år? Man gör allt man kan för att sätta press på sittande regering om dessa kan tänka sig att regera i framtiden med SD.

Men inte ett enda ord om vilken ministerpost man utlovat Leninisten och Maoisten Lars Ohly!? /SVD

Man har svårt att förstå något annat än blockpolitik där det endast får finnas två sådana. All annan politik eller demokratisyn stämplar man med nedlåtande ettiketter ofta sammankopplat till någon diktatur eller historisk diktator. Sverigedemokraternas egna åsikter om vilka man kan tänka sig samarbete med struntar man i, precis som man gör med svenska folket då det inte är valtider. Vem som helst förstår väl att Sverigedemokraterna aldrig kan stödja en fifflande svenskhatare som Mona Sahlin med dennes kopplingar till Hamas och andra diktaturer? Likså förstår väl vem som helst att SD inte kommer ingå i samma kostym där kommunister härjar?

Publicerar här hela Jimmie Åkessons (Sd) egna åsikter i denna fråga som publicerades i Expressen för några dagar sedan:

I och med den historiska överenskommelsen mellan S, V och MP kan vi konstatera att det svenska flerpartisystemet i praktiken är avskaffat - åtminstone tillfälligt. Fram till valet kommer vi att ha två förhållandevis tydliga lag i riksdagen.
För oss Sverigedemokrater skapar detta nya möjligheter. Trots pompösa utfästelser om att aldrig samarbeta med oss, tycks vår roll som potentiell vågmästare bli mer levande än någonsin. Väljarna kommer att ha tre alternativ att rösta på. Av dem så kommer två att vara extremt lika varandra och det ena av dem kommer ha en partiledare som framtill alldeles nyligen kallade sig för kommunist. Det tredje blocket består endast av Sverigedemokraterna.
Fredrik Reinfeldt har, trots krav på besked, varit tydlig med att inte på förhand ge några löften om att vägra regera vidare med stöd av SD efter valet. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att han vill hålla dörren öppen, väl medveten om att hans väljare hellre ser ett samarbete med SD framför S.

Överhuvudtaget är det tämligen ointressant vad som sägs i det avseendet så här lång tid före valet, oavsett om löften ges av alliansen eller de rödgröna. Det blir en helt annan situation vid skarpt läge, om vi efter valet står inför det faktum att SD fått en vågmästarställning. Då står regeringsmakten på spel, och den är sannolikt så viktig för båda blocken att man trots allt kommer att överväga samtliga alternativ, även de där Sverigedemokraterna ingår på olika sätt.
Helt klart minskar cementeringen av blocken möjligheten till oheliga allianser över blockgränserna, vilket naturligtvis ökar sannolikheten för att Sverigedemokraternas inflytande kan bli stort. Oheliga allianser för att stoppa SD kan möjligen fungera på kommunal nivå, men är knappast något långsiktigt alternativ i den lagstiftande församlingen.

Vår teoretiska vågmästarroll
kan alltså mycket väl bli en vågmästarroll också i praktiken. Då kan vi få chansen att på allvar påverka vardagen för människorna i det här landet. Nu när det står alltmer klart att möjligheten till förändring hänger på SD, kommer också fler väljare än tidigare att våga ta klivet från de två betongklossarna. Vår målsättning att nå 7- 8 procent av rösterna ter sig inte längre osannolik.

Vilket block kommer vi då att stödja? Det är något vi inte tänker ta ställning till före valdagen. Vi är beredda att inleda förhandlingar med alla partier, med Sveriges bästa som utgångspunkt.
Vi tänker dock inte erbjuda någon statsministerkandidat passivt stöd utan att vi garanteras någon form av politiskt inflytande över våra hjärtefrågor. Vi står fria mellan högern och vänstern och kommer inte att tveka att fälla den regering som misslyckas med att presentera en ansvarsfull politik på viktiga områden såsom invandringspolitiken, äldrepolitiken, kriminalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken.

Vår övertygelse är att
ett eventuellt nyval i en sådan situation skulle gynna oss, dels för att våra potentiella men osäkra väljare då fått se att vi faktiskt kan komma in i riksdagen, dels för att ett sådant nyval skulle vara en direkt konsekvens av de övriga partiernas ovilja att acceptera det ursprungliga valresultatet, en konsekvens av deras väljarförakt.


JIMMIE ÅKESSON

Jimmie Åkesson är
partiledare för
Sverigedemokraterna.

SVD
Posted in Okategoriserade      



Källa: 100% Antiism (gästinlägg)

Inga kommentarer: