Åsikterna uttryckta i denna samlingsblogg representerar varje enskild skribent,
och överensstämmer därmed ej nödvändigtvis med samtliga listade skribenter.

fredag 13 februari 2009

Om den svenska kränkthetsindustrin

Ursprungsartikel:
http://meritwager.wordpress.com/2009/02/11/om-den-svenska-krankthetsindustrin/



svt-debattVilken uppvisning i meningslöst diskriminerings- och kränkthetssnack det blev i SVTs program Debatt den 10 februari! Se programmet här och läs också här och här och bedöm själva.

Det har byggts upp en hel industri kring “kränkthet” och diskriminering” i Sverige. Man kan undra om inte tid, kraft, energi, public service-pengar och samhällsresurser borde användas till andra och viktigare saker än att mala på om en glass som heter Nogger Black är “rasistisk” eller om det är diskriminering att man i strid med hygienregler inte får vistas i badhus fullt påklädd? Och hur kan vuxna människor ta på allvar att någon som är bög blir “kränkt” för att kyrkan har en kampanj för kärnfamiljen? Eller att några kvinnor upplever sig diskriminerade för att de inte får bada topless i allmänna badhus? Och det kan bara vara i Sverige som icke-svensktalande personer kan anmäla att de är diskriminerade på Lärarhögskolan när de inte får godkända betyg och därför inte kan bli lärare i svenska…

Fattar folk inte vilket åtlöje de gör sig till när de sysslar med sådana här idiotier? Och hur svårt blir det inte att leva och andas i ett samhälle där nästan em som helst kan anmäla att de är kränkta eller diskriminerade för nästan vad som helst. Är det inte lite “over the top” att en ung flicka kan få 15.000 kronor för att hon inte fått spela fotboll och att lesbiska kan få höga skadestånd för att de inte fått sitta på en restaurang och hångla öppet? Det hade väl inte varit lämpligare om det var ett heterosexuellt par hade gjort det. Fast de hade knappast kunnat hävda “diskriminering” och “kränkning” och kunnat få ett saftigt skadestånd, eller? Men är inte det i så fall kränkande och diskriminerande? Alltså att man inte kan få skadestånd när man som heterosexuell blir tillsagd att syssla med intimiteter någon annanstans än på en restaurang bland andra matgäster?

Kan man hävda att man är kränkt och diskriminerad för att man inte har något som man kan kräva kränkthets- och diskrimineringsskadestånd för?

Det har skapats ett nästintill sjukt system där var och varannan människa kan hävda att han eller hon är kränkt. Ordet/begreppet har ju helt mist sin betydelse och missbrukas så till den grad att det nästan är… kränkande. Bäst skulle vara att folk skaffade sig en lite tuffare attityd och inte tog på sig en offerroll så fort någon säger något som sårar. “Kränkt” är inte detsamma som “sårad” och “ledsen” och lite grann borde folk väl tåla utan att larma och gå på.

Akta er så att det inte blir som när man ropar “vargen kommer!” massor av gånger och ingen varg kommer och till slut bryr sig ingen om varningsropen längre. Och då kommer vargen. Om man hela tiden skriker “kränkt” och “diskriminerad” om allt mellan himmel och jord så finns risken att ingen orkar bry sig om de verkliga kränkningarna och diskrimineringarna som bara drunknar i offerträsket. Risken finns att det blir så.

Läs en del av mina tidigare inlägg i ämnet, bland annat:
Kränktsjukan grasserar
- 11 januari 2007
Vakna för Guds skull upp, svenskar!
- 18 februari 2008
Blinda måste också ha rätt att bli kirurger
- 3 mars 2008
Apropå “Blinda måste också ha rätt att bli kirurger
” - 4 mars 2008
Vem hade han skyllt på i sitt hemland?
- 4 mars 2008
Vardagslivet blir olidligt när man hela tiden riskerar att diskriminera någon
- 13 mars 2008
Otroligt gnäll!
- 2 maj 2008
Sverige - kränkthetens förlovade land
- 29 maj 2008
Helt otroligt!
- 28 juni 2008
Andnöd och krupp i kvadrat
- 2 juli 2008
Världens mest lättkränkta och lättupprörda folk?
- 30 augusti 2008



Källa: Merith Wager (gästinlägg)

Inga kommentarer: