Sverigedemokratisk analys i DN

Ursprungsartikel:
http://integrationsbloggen.blogspot.com/2008/08/sverigedemokratisk-analys-i-dn.html


Idag gör DN:s Niklas Ekdal en närmast sverigedemokratisk analys av det undflyende folkhemmet. Han skriver att den svenska modellen är utrotningshotad. Det beror, enligt Ekdal, inte på moderat illvilja eller en nyliberal konspiration som andra debattörer har påstått. Istället förs förlusten av det homogena samhället fram som förklaring.

Sverige var till helt nyligen ett av världens mest homogena länder. Samma hudfärg, kultur, religion, livsstil och inkomst. Därmed en hög nivå av tillit, inte minst till överheten, lika med benägenhet att betala skatt till allmänna ändamål.

Processen har rätt lite med ideologi att göra. Det är ny teknik som avskaffar rutinjobben och krymper avstånd så vi får en global arbetsfördelning. Detta leder till ökat välstånd, ökad migration och växande sociala klyftor, som i sin tur bryter upp homogeniteten och ger spelrum för ännu mer individualism.

Alla får det bättre, även de sämst ställda, men de politiska förutsättningarna för kollektiva lösningar blir sämre, av flera skäl. Dels ökar skillnaderna i livsstil, dels ökar kraven på skräddarsydd välfärd, dels minskar tilliten till staten och till grannens benägenhet att lydigt betala sin höga skatt.

Vi har alltså i och med globalisering och migration fått ett mer differentierat samhälle som skulle minska tilliten till staten och minska benägenheten att betala hög skatt för att försörja ett gammaldags välfärdssamhälle. Det är precis denna analys Sverigedemokraterna gör. Att det behövs tillit och homogen befolkning för att kunna bibehålla den svenska välfärdsmodellen.

Men analysen behöver inte vara riktig. Den studie jag refererade till härom dagen visar att de danska väljarnas stöd för välfärdsstaten inte minskade vid ökad invandring, men däremot deras önskemål att minska invandringen. De danska politikerna har gått väljarna till mötes och avsevärt minskat den icke-europeiska invandringen samtidigt som de bibehållit en omfattande välfärdsstat. Jag påstår inte att Ekdal förespråkar en dansk lösning, men enligt hans analys finns det bara två vägar att gå: att bekämpa differentieringen i samhället eller på allvar reformera välfärdsstaten. Problemet i Sverige är att stödet för att begränsa invandringen och därmed differentieringen är liten hos ledande politiker och att stödet att reformera välfärdsstaten från befolkningens sida är lika svagt. För Ekdals och Sveriges del är det bara att hoppas att det inte nödvändigtvis är ett samband mellan homogenitet och tillit.


Källa: Integrationsbloggen (importerad blogg)