[INSÄNDARE] ”Barnen” som kommer ensamma till Sverige och söker asyl här fortsätter att fascinera. Det är numera känt att det så gott som alltid är vuxna som ligger bakom hitresan och som arrangerar och finansierar den. Det är också känt att dessa ”barn” ofta inte alls är några barn. Icke sällan är de över 20 år gamla, ibland t.o.m. över 25.
Det vanligaste skälet att skicka hit ett barn torde vara att föräldrar och/eller släktingar på detta sätt söker få in en fot i Sverige för eget parasitliv här senare. Ett annat, och betydligt mörkare, skäl till arrangemanget är att någon vuxen planerar att tjäna pengar på ”barnets” vistelse i Sverige. Det finns även flera andra tänkbara syften för hitresan.
I en debattartikel 27 augusti 2010 i Dagens Nyheter, betitlad ”494 barn försvann i Sverige under första halvåret i år”, får vi lära oss ytterligare lite om de hitkommande ”barnen”. Artikelförfattarna (Helena Karlén från organisationen Ecpat och Katarina Mohlin från försäkringsbolaget If) berättar att det varje år kommer ”flera tusen barn” till Sverige, varav en stor andel sedan bara försvinner. Man misstänker att de säljs som hushållsslavar eller tvingas att prostituera sig.
I artikeln antyds det att också barnens riktiga föräldrar sysslar med försäljning av sina barn. Den här kategorin personer har uppenbarligen mycket vaga, eller inga alls, mänskliga emotionella egenskaper.
Den svenska aningslösheten firar här också nya triumfer. I artikeln berättas om en utländsk kvinna som rest ut ur Sverige ensam ett ”dussintal gånger” under ett år och hade varje gång som hon återkom till Sverige med sig två nya barn, vilka registrerades som ”hennes”.
Försäljningspriset i Sverige för ett barn uppges uppgå till 7 000 dollar, eller drygt 50 000 kronor vid dagens kurs. Om denna kvinna har ägnat sig åt barnförsäljning, syns förtjänsten under ett år kunna ha uppgått till imponerande ca. 1,2 miljoner kronor, skattefritt. Därtill kommer, får man väl förmoda, de sedvanliga sociala bidragen och, fan trot, barnbidrag och flerbarnstillägg för barnaskaran.
Sådana här aktiviteter skulle kunna stävjas om DNA-kontroller gjordes. Men det görs inte av någon obegriplig anledning i asylärenden. Man skulle också önska att personer som inte är lika lättlurade som ett småbarn sattes att handlägga dessa ärenden. De myndigheter som på detta område har misslyckats med att förhindra dessa vidrigheter är, föga förvånande, Migrationsverket, socialtjänsten och polisen. Hört den förr?
Wargentin
Ursprungsartikel
Källa: Fria Nyheter (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar