Utan armar och ben, nu ifrågasätts hans rätt till assistans. Fundera på detta och så tar vi fram Kaninmannen I och Kaninmannen II. Sedan kan man fundera på om man är för massinvandringen och dess följder.
”Det som nu skett är att Leif Axelsson, som aldrig tidigare behövt försvara sin rätt till personlig assistans, riskerar att bli helt utan. Orsaken är en ny rättspraxis som gör att den tid han anses behöva för stöd av sina "grundläggande behov" inte per automatik anses överstiga 20 timmar i veckan, vilket är ett krav.
– Jag passar inte in i Försäkringskassans normer. Det är inte många som använder fyra proteser; jag har svårt att få dem att förstå mina behov, säger han.
Han ger några exempel:
* Att äta anses vara ett så kallat grundläggande behov – och det klarar han på egen hand. Men att laga mat och diska, vilket han inte kan, räknas inte in, varför han inte får någon tid att addera till de 20 timmar han ska uppnå.
* Att tappa något på golvet och få det upplockat, hur viktigt det än är, hör inte till behov han kan kräva att få hjälp med.
* Att rengöra proteserna på insidan klarar han inte av med sina stumpar, men rena proteser anses inte vara grundläggande – trots att han annars får både klåda och svamp på armar och ben.
Och så var det de där toalettbesöken. Naturligtvis hör det till de så kallade grundläggande behoven, men:
– De vill veta exakt hur många – och långa – toalettbesök jag gör varje dag. Jag blir väldigt irriterad, ingen människa kan väl veta hur många gånger man kommer att gå på toa under en dag? Och det ska dessutom få avgöra min rätt till personlig assistans?”
Sätt detta i samband med ”diverse” ”nysvenskar” som direkt får dygnet runt service och betalt för alla släktingar som skrivs in som med hjälpare. En regel för oss och inga för dem. Så ser verkigheten ut.
Varjager
Ursprungsartikel
Källa: Varjager's Weblog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar