I dag besökte jag valstugan på Sergels torg

Ja i dag besökte jag valstugan på Sergels torg, jag hade bara tänkt besöka medlemmarna där och prata lite med dem, kanske stötta dem och uppmuntra dem lite. Jag har hört att det understundom kan vara lite kämpigt att stå vid denna centrala plats, speciellt som ryktet spridit sig till hela landet om denna, för etablissemangets provocerande valstuga.


Första timmen var jätterolig. Människor med vitt skilda åsikter kom fram och luftade sina åsikter, sympatisörer såväl som politiska motståndare. Stämningen var ändå respektfull, trots divergerande åsikter angående vår nations politik. Jag tänkte att så här borde politik vara i en demokrati. Jag borde nog aldrig tänkt så, för sista timmen innan vi stängde valstugan visades alla de brister i vår demokrati som de nuvarande riksdagspartier och media gjort sitt bästa för att mana fram hos osjälvständigt tänkande personer. 


Plötsligt travade stora gäng fram med företrädesvis unga män med hat i blicken och ett tonfall som enbart var ägnad att provocera och i bästa fall, starta ett bråk. När vi pratar om gäng här pratar vi 10 till 15 personer, som på ett strategiskt sätt omringade den Sverigedemokrat som tog diskussionen med dessa arga unga män. Diskussionen blev hetsigare och hetsigare, hatet flödade över och de rätt stadiga poliser som innan befann sig på 20 meters håll närmade sig snabbt. En ovanligt stadig polis ställde sig mitt framför en av de hetsigaste "antirasisterna" och tittade honom rakt i ögonen, då blev tonen något dämpad. Sympatisörer i utkanten av diskussionsgrupperna skrek till SD:s försvar, denna kväll var det ofta unga kvinnor som agerade högljudda sympatisörer, heder åt dem som trotsade hoten och hatet. Jag börjar också tro att "kvinnor kan".


Vid stängningsdags kom en poliskonstapel fram och deklarerade att vi borde godta den eskort de erbjöd. Två kända våldsverkare från extremvänstern hade iakttagits en bit bort från stugan. Vi var väl alla inställda på att godta detta erbjudande. Men stämningen eskalerade och det blev med tiden oerhört rörigt vid valstugan. Två personer klev fram och gick fram till den yngste av valstugans arbetare. Ögonen glödde av hat på båda två, den längre av de två väste fram "nazistjävlar" med hatfyllda ögon. 


Den kortare av de två, drog en barnvagn och hade ögon som nästan trängde ur sina hålor av ohöljt hat. Han hade en kroppshållning som skvallrade om attack och att beteckna hans uppträda som hotfullt vore ett skrattretande understatement. Hans käkar malde medan blicken såg ut nästan som på en sinnesjuk. Nu är jag född och uppvuxen i förorten, så jag vet att denna korte komplexfyllde man, aldrig skulle uppträtt så om han vore ensam, då skulle hans pyrande hat i ögonen bytas mot rädsla. Symtomet är välbekant för oss från förorten, mobbningsoffer vill ge igen när han får chansen. 


Kaoset tilltog så mycket så vi väntade inte ens på poliseskort, vi bara drog därifrån. Vilket gick mycket bra då mobben i stället började tjafsa med polisen, som förövrigt skötte sin uppgift mycket bra. 


Grattis alla riksdagspartier, ni har lyckats med er hat-indoktrinering, Goebbels vore nöjd med ert arbete. Grattis media, ni har också lyckats med er indoktrinering, så väl att ni t.o.m. lyckats få en svastika inristad i pannan på en Sverigedemokrat. Jag undrar om ni sover gott om natten, om ni klappar om era barn och anser er vara goda föredömen som fäder och mödrar. Jag vill gärna veta det, människans psyke och försvarsmekanismer är ändå ett mysterium.

Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)