En betydande majoritet av svenska folket har en negativ inställning till vissa former av muslimska slöjor, burka och niqab, i skolan eller på arbetsplatsen. Det visar Mångfaldsbarometern 2010 från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet genomför sedan några år tillbaka en årlig undersökning av svenska folkets inställning till etnisk mångfald i samhället. Årets undersökning är den sjätte i ordningen. Det är särskilt fyra områden eller dimensioner i samhället som frågorna kretsar kring. Dessa är arbete, bostad, religion och kultur. Mångfaldsbarometern 2010 bygger på svar från 1083 personer. De som besvarat enkäten återfinns i åldersintervallet 18-75 år. Även personer födda utomlands, 12,3 procent av svarspopulationen, ingår i det slumpmässiga urvalet.
En nyhet i årets undersökning är att informanterna ombads att ta ställning till bruket av olika typer av slöjor i skolan eller i arbete. De muslimska, symboliska slöjor som visuellt redovisades i enkätformuläret var burka, niqab, chador, hijab och shayla. En stor majoritet av den svenska befolkningen anser att det är oacceptabelt att bära de ansiktstäckande slöjorna burka (88,8%) och niqab (86,2%) i skolsammanhang eller på arbetsplatsen. När det gäller slöjorna hyab och shayla är inställningen den delvis motsatta. En majoritet, om än inte lika stor, anser det vara acceptabelt (62,6% respektive 59,4%) att dessa bärs. Tveksamheten till slöjan chador är stor. Många är för, emot eller har svår att ta ställning. Vid konstruktionen av ett index som mäter de svarandes inställning till samtliga slöjor framkommer att 20,3 procent uppvisar ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimska slöjor. En siffra som kan tolkas som en indikator på graden av islamofobi i Sverige, enligt forskarna.
Svenskarnas attityder till etnisk mångfald förefaller annars vara stabila jämfört med tidigare års undersökningar. Årets resultat förstärker denna bild. 67 procent har goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets- eller kurskamrater. Kvinnor och personer med högre utbildning är de kategorier som är mest positiva till mångfald och som i större utsträckning har positiva erfarenheter av invandrare. Jämförs årets resultat med föregående år är det dock en större andel yngre (18-29 år) som uppger att de har negativa erfarenheter av invandrare, en ökning från 11,4 procent till 20,3 procent. Denna ökning ligger dock fortfarande inom felmarginalen.
Vid en jämförelse mellan attityderna inom de fyra olika dimensionerna (arbete, bostad, religion och kultur) går det att konstatera att det är inom dimensionen arbete som de positiva attityderna överväger.
- Det beror antagligen på att det positiva mötet med invandrare på arbetsplatsen och medvetenheten om deras betydelse som arbetskraft har fått ett genomomslag, säger professor Orlando Mella som gjort undersökningen tillsammans med kollegan Irving Palm.
De andra dimensionerna, religion, bostad och kultur ger snarare negativa än positiva attityder. Särskilt tydligt är den negativa inställningen inom religion.
Det finns dock en grupp svenskar som redovisar extrema, negativa attityder till mångfald. Andelen ökar från 3,9 procent år 2009 till 5,7 procent år 2010.
- Förändringen är inte statistiskt signifikant men visar ändå på en viss förskjutning och vi får vänta till nästa mätning år 2011 för att bekräfta eller förkasta trenden. Det går också att konstatera att dessa extremt negativa attityder återfinns särskilt hos män och har ökat mest hos personer med enbart grundutbildning, säger Orlando Mella.
Ursprungsartikel
Källa: Fria Nyheter (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar