Fotografen Elisabeth Ohlson Wallin gjorde den så omdebatterade utställningen Ecce Homo med foton av homosexuella i biblisk miljö. Nu är hon tillbaka, den här gången med utställningen JERUSALEM om 25 bilder. Meningen var att hennes fotokonst skulle visas på Världskulturmuséet i Göteborg. Men de vågar inte längre. Värlskulturmuseet avstår från att visa den kommande utställningen Jerusalem, de hänvisar till rädsla att stöta sig med religösa grupper.
Prästen Prästen och författaren Lars Gårdfeldt via Newsmill:
JERUSALEM visar staden Jerusalem och dess möten mellan muslimer, kristna och judar, bögar och flator, bisexuella och transpersoner. En tät väv av religion, etnicitet, politik och sexualitet. Kontinuerligt under Elisabeth Ohlson Wallins skapande process har muséet uttryckt sitt intresse för projektet och i april i år började bilderna bli verklighet. På plats i Jerusalem, Tel Aviv, Betlehem och Ramallah skapade hon så de bilder hon så länge drömt om. I JERUSALEM gestaltar Ohlson Wallin förtryck i fysisk form. Människor av kött och blod visar fram sina liv på bilderna. Och på vissa av hennes fotografier kan man precis som i Louzla Daradis konstverk läsa citat ur Koranen. Dessa Koranverser har hon dock i JERUSALEM gett sällskap med citat ur Nya Testamentet, liksom citat ur Tora (den judiska Bibeln, kallad Moseböckerna i kristen tradition). Vad är det då som citeras ur dessa heliga böcker? Jo, det är själva urtexterna till den religiösa terrorn mot homo-, bi- och transpersoner. Koranverser och Bibelverser, som med feministteologen Phyllis Tribles ord kan benämnas som ”Texts of Terror”.
Ett exempel är den hatiska texten ur 3 Mosebok 20:13 ”Om en man ligger hos en annan man som man ligger hos en kvinna, så gör de båda en styggelse. De skall straffas med döden”. I Elisabeth Ohlsson Wallins bild projiceras denna terrortext på muren ovanför ett älskande par. Två förälskade män i en lustfull omfamning, med dödsdomen liksom hängandes ovanför sig. Kontrasten mellan parets kärlek och den religiösa textens hat blir chockerande. Troende hbt-personer inom islam, judendom och kristendom lever dagligen i denna kontrast och chockverkan. Och de religiösa urkunderna påverkar alla hbt-personers liv, oavsett om de är troende eller inte. Rabbiner och imamer, präster och patriarker – alla tar de sig rätten att utdefiniera homo-, bi- och transpersoner ur den religiösa gemenskapen. Och nu gör alltså Världskulturmuséet detsamma. Elisabeths Ohlson Wallins fotosvit JERUSALEM anses omöjlig att visa i dess avsedda fysiska form.
Istället föreslår muséet visningar i form av digitala bilder, vid vilka företrädare för de tre olika religionerna skall få finnas närvarande för att uttrycka sina känslor inför de ”känsliga” bilderna. Muséet har inhämtat synpunkter från frikyrkliga pastorer och från företrädare för judiska och muslimska organisationer i Sverige. Dessa män – för det har i samtliga fall handlat om män – har fått ge sin uppfattning om utställningen. Och resultatet har blivit ett ”nej” från muséets sida. Ingen riktig fotografisk utställning, tack. Endast powerpointvisningar – kanske i samband med den lilla hbt-festivalen i Göteborg. I vart fall utanför muséets egentliga utställningsprogram.
Muséets ledning menar att det är viktigt att inte ”stöta sig med dem som är våra vänner”, muséet skall vara ett ”safe space” för alla, dvs även för de muslimer, kristna och judar som kan tänkas ta anstöt av att man visar fram det religiösa förtrycket i fotografiska bilder.
Christer Sturmark skriver på Newsmill
Världskulturmuseets chef, liksom alla andra kulturinstitutioner och medier som böjt rygg för den religiösa censuren, måste sluta hyckla och berätta varför de inte fullt ut tar Lars Vilks i försvar eller visar Elisabeth Ohlson Wallins bilder från Jerusalem. Jag vill höra dem säga till fundamentalisterna: ”Orsaken är att vi är rädda för er. Vi är rädda för era hot om våld.”
Världskulturmuseets försöker släta över och slingra sig genom ett pressmeddelande som ingen kan ta på allavr.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar