NATIONALDAGEN. Som vanligt i tider kring 6 juni ligger fokus på allt annat än att just fira vårt land. Istället ska det ältas om hur rasistiska vi svenskar är och hur otroligt viktigt det är att vi inte bara sjunger Du gamla du fria, utan även passar på att njuta av lite arabisk musik och kurdisk folkdans.
Ungdom mot rasisms ordförande, Ola Karlman, spyr på lördagen ut sitt hat gentemot den svenska nationaldagen i en krönika publicerad i SvD och Sundsvalls tidning. En dag som Karlman förknippar framför allt med ”nazistiska demonstrationer” och ”marscher där främlingsfientlighetens fana vajar”.
För att ställa all denna ondska i samhället tillrätta anordnar nu Ungdom mot rasism tillsammans med bland andra riksdagspartiernas ungdomsförbund en demonstration mot rasism. Ett djärvt nytt tilltag som säkerligen kommer att få svenska folket att vakna upp ur sin nazistiska törnrosasömn.
(1970-talet ringde. Man vill ha tillbaka sitt mode)
Genom att gå samma väg som tidigare våldgästats av nazister, från Karlaplan till Gärdet, kommer vi att ersätta rasismens hat och enfald med det svenskaste vi har – nämligen kärlek och mångfald. Det är den mångfalden som ska få forma vårt land till att bli något som vi alla ska vara stolta över att få hedra.
Karlman anser även att hela idén med nationaldagen blott är ett sätt att hålla ”de andra” på plats:
Ofta används firandet av nationaldagen, sjungandet av nationalsången eller hissandet av den svenska flaggan som ett sätt att institutionalisera en distinktionering och en hierarkisering av olika grupper i Sverige och på så sätt fördjupa en rådande rasism.
Vidare försöker Karlman sig på att illustrera hur dumma ”rasisterna” är som motsäger sig själva genom sina paradoxer:
Låt oss exemplifiera denna logik på en aktuell politisk fråga – integrationen. Om rasistiska idéströmningar existerar så försvåras integrationen och utbytet mellan människor. Rasismen politiserar frågan genom att tala i termer av att integrationspolitiken har havererat, vilket i sin tur förklaras genom invandrares påstådda svårighet att integrera sig. I detta fall skulle ju det skapade "problemet" försvinna, om rasismen försvann.
Karlman har uppenbarligen aldrig hört somliga invandrare tala öppenhjärtligt om vad denna tycker om Sverige, den svenska kulturen och framför allt om dennes och eventuella barns anpassning till det. Det är alltså ”rasisternas” fel att integrationen inte fungerar, och om dessa bara slutade tjata så förbaskat om utomhusgrillningar i Rosengård och exotiskt överraskningssex skulle problemet försvinna och vi kunde alla leva lyckliga sida vid sida.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar