Åsikterna uttryckta i denna samlingsblogg representerar varje enskild skribent,
och överensstämmer därmed ej nödvändigtvis med samtliga listade skribenter.

måndag 12 april 2010

Propagandan i vår tunnelbana

Jag åkte tunnelbana i dag och eftersom jag inte hade något läsvärt med mig (som jag faktiskt brukar) så tittade jag på några av de reklamskyltar som fanns uppsatta i fönsterlisterna. De första som jag såg var den gamla vanliga reklamen för hår och hudvårdsprodukter. Jag undrar om någon läser dem med intresse och jag undrar om något företag säljer något med just denna reklam, förmodligen gör de väl det eftersom de fortsätter att bekosta denna reklam.

Det som dock fångade mitt intresse var en skylt som Svenska kyrkan satt upp. Där stod det att Svenska kyrkan var emot all form av rasism och främlingsfientlighet. Det (främlingsfientlighet) var också emot det kristna budskapet påstod de, om jag minns rätt.
 

Fint! Jag håller faktiskt med Svenska kyrkan, jag är också emot rasism och jag är förmodligen emot "främlingsfientlighet". Jag skriver förmodligen eftersom jag inte vet exakt vad som menas med ordet, ingen har någonsin förklarat det närmare och ännu mindre gett det en exakt definition. Jag är i alla fall emot någon automatisk fientlighet mot främlingar. Däremot är jag nog hyggligt vaksam om en främling ringer på min dörr eller om någon främmande människa närmar sig mig utan synbar anledning en mörk natt.

Något säger mig att det inte är för denna rätt hälsosamma vaksamhet Svenska kyrkan kallar mig "främlingsfientlig". Det är snarare min syn på immigrationspolitiken som gör att vår Svenska politiskt korrekta kyrka kallar mig "främlingsfientlig". Enligt vår forna statskyrka så får man inte ha en viss syn på immigrationspolitiken, man skall vara för en extrem generös immigrations och flyktingpolitik, ety annars stämplar Svenska kyrkan dig som kärlekslös och kanske rentav ogudaktig. Det är helt i sin ordning att framställa Jesus som homosexuell och hallick, men gud nåde dig om du är för samma immigrationspolitik som Finland och numera Danmark har. Dessa nationer borde väl enligt Svenska kyrkan uteslutas från alla kristna samfund, enligt all logik.

Nästa plansch (som om inte den första vore nog) jag såg var av Stockholms socialförvaltning. De drog en lång historia om en mamma och hennes dotter, enligt följande.
Tänk om din dotter var en enstöring och bara låg på sängen och läste böcker. Tänk om du var tvungen att skicka iväg henne så långt du bara kunde för att hon inte skulle bli inkallad i krig. Vilket hem skulle du då vilja att hon kom till?

För det första, det är väl bara pojkar de kallar in i krig? För det andra, varför är "så långt du bara kunde" alltid Sverige? Ja, jag vet att andra länder också tar emot ensamkommande barn, men Sverige står i särklass per capita. Varför inte skicka barnen till grannlandet bara, det kan inte alltid vara krig också i alla grannländer. Är det förresten ett legalt asylskäl, att man riskerar att kallas in? Om den extrema fanatiska muslimska rörelsen i Somalia skall bekämpas måste väl människor kallas in i det militära antar jag. Många frågor, få svar.

Att denna politiska propaganda förs på tunnelbanan är nytt för mig i alla fall. Förr har väl partierna använt sig av reklamplats på både bussar och tunnelbana, men nu skall tydligen kampen föras på en bredare nivå. I ljuset av detta, och när man betänker alla andra kanaler som vårt politiska och mediala etablissemang har till sitt förfogande, så är det mycket märkligt när man klagar högt på att några systemkritiker skriver kommentarer efter DN:s och SvD:s artiklar.

Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)

Inga kommentarer: