Dröm och verklighet

Ur vitboken, kapitel 7, ansnitt c:

5.DRÖM OCH VERKLIGET

Pk-iterna blandar gärna ihop ett önskat idealtillstånd med hur det faktiskt är. Dröm och verklighet får flyta samman.

‘Millt sagt’, vecka 11/2000:

‘Rätt politik – om

Svensk flyktingpolitik bygger på önsketänkande och moraliserande. Den kunde vara riktig, om ett antal förutsättningar (som inte föreligger) förelåg.

1. Ulrika Messing gör denna reflexion i ArbetetNyheterna den 16/2 -00:

‘Om… den genomsnittliga rosengårdsbon hade varit höginkomsttagare, haft god hälsa, tillgång till de bästa skolorna och behärskat det svenska språket, skulle vi inte – trots den höga andelen människor med utländsk bakgrund – prata om Rosengård som ett utsatt och segregerat bostadsområde.’

2. Många debattörer – däribland Timbroredaktören Carl Rudbeck – resonerar att Sverige är ett geografiskt stort land och att vi har ‘gott om plats’ . Därför kan vi ha en omfattande invandring.

Vad man därvid bortser från är det faktum, att invandrare bara undantagsvis bosatt sig i glesbygden. Man har facit, men det hjälper inte.

3. Ett annat exempel utgör t ex Ulla Hoffman, riksdagskvinna (v). I en BgF-intervju framgick att hennes flykting- och invandringspolitiska ställningstaganden inte utgår från den situation som faktiskt råder på den svenska arbetsmarknaden utan från den situationen som – enligt henne – skulle kunna komma att råda där om Vänsterpartiets politik förverkligades.

4. I skolan har invandrarelever visserligen svårt att lyckas – pga språksvårigheter och sämre stöd hemifrån – men så skulle det inte behöva vara. Om samhället bara satsade mer extra resurser och gav dessa invandrarelever tillräckligt av särskilt stöd skulle det vara annorlunda. Så lyder ett återkommande budskap i media.

5. Ett annat område är boendesegregeringen. Den är heller inte riktigt ‘på riktigt’, ur de korrektas horisont. Om svenskarna inte flyttade ifrån invandrartäta område skulle denna segregering inte bli så påtaglig.

Som en forskare sade i en radiodebatt i december -99:

‘- Vad Herman Lindkvist gör är att förklara främlingsfientlighet, motsättningar mellan olika grupper, med förutsättningarna. Att det har invandrat stora grupper till Sverige är förutsättningen för att vi skulle kunna ha motsättningar mellan dom, men det är inte i sig ORSAKEN.’

Denna ‘orsak’ är uppenbarligen något annat. Nämligen svenska folket, med sina dåliga attityder och bristande generositet. Om vi bara vore annorlunda…”

Alltså:

Om alla som kom hit snabbt lärde sig svenska med mera…

Om de nyanlända bosatte sig i Norrland…

Om arbetslösheten i Sverige försvann…

Om bostadsbristen vore bortbyggd…

Om det fanns extra resurser att satsa på invandrarelever i skolorna…

Om svenskarna inte flydde invandrartäta områden…

Om Sverige hade haft ett annat folk…

… då skulle det fungera utmärkt med den flykting- och invandringspolitik som nu bedrivs.”

Ursprungsartikel
Källa: Jan Millds blogg - Tänd ett ljus! (importerat inlägg)