I Malmö satsades det 148 miljoner kronor på att förbättra resultatet för dom skolelever i nionde klass med utländsk bakgrund som generellt uppvisat extremt dåliga resultat. Dessa 148 miljoner verkar nu ha varit bortkastade pengar. Malmös niondeklassare rasar i betygsstatistiken.
Av Sveriges alla niondeklassare har 88,8 procent gymnasiebehörighet. Bäst i klassen är tjejerna. Så har det sett ut i tio år. Men inte i Malmö. Här har gymnasiebehörigheten sedan flera år tillbaka halkat efter. Elever med chans att komma in på gymnasiet har pendlat mellan 78 och 82 procent. ”Helt klart är läget fortfarande bekymmersamt och det är alldeles för många Malmöelever som inte klarar kraven”, sa skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S). Detta var för sju år sedan…….
Under åren 2005-2008 satsade Malmö Kommun 148 skattemiljoner extra på att för att göra Malmö lika bra som övriga landet. Detta har inte gett tillräckligt bra resultat. Skillnaden är fortfarande stor, visar färsk statistik från höstterminsbetygen. Endast 70,8 procent av niorna på kommunens högstadieskolor har gymnasiebehörighet. Nästan var tredje elev riskerar att hamna utanför gymnasiet. Vid samma tid förra året låg behörigheten på 74,3 procent.
Av Malmös trettio kommunala högstadieskolor är det bara sju som höjer resultaten jämfört med förra året. Alla andra backar rejält. På Johannesskolan, där tv-serien "Klass 9A" spelades in, ökar andelen utan gymnasiebehörighet från 31 till 51,9 procent. Serien ”Klass 9A” kritiserades för övrigt kraftigt för att visa en tillrättalagd och t o m falsk bild av hur elevernas kunskaper förbättrades under seriens gång. Detta bekräftades också när man senare gjorde en uppföljning av eleverna. Undantagen i betygsmörkret är Värner Rydénskolan och Slottsstaden som tar rejäla kliv åt andra hållet.
”Alarmerande är ett för svagt ord i sammanhanget. Alla berörda ska nu lyfta frågan och ta sig en ordentlig funderare. Att vi ser en försämring på totalen är ingen rolig situation. Vi har blivit bättre, men inte alls så bra som vi hade önskat”, säger nu skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S).
Som så många gånger förut visar det sig att det obegränsade inflödet av skattemiljoner till invandrartäta skolor inte förmår att förbättra resultaten i motsvarande omfattning. Man kan alltså med säkerhet dra slutsatsen att det inte är pengar som fattas. I princip alla Sveriges skolor med hög invandrartäthet uppvisar liknande reultat, trots massivt inflöde av extra pekuniära resurser. Hur vore det om man istället lade ner lika mycket pengar och tid på att förändra invandrarelevernas attityd till det svenska samhället i allmänhet och skolarbetet i synnerhet?
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar