Bloggen publicerar en kommentar som inlägg istället.

Läsare preact skrev en riktigt bra kommentar. För att ni inte skall missa den publicerar vi den som ett inlägg

”Då jag numera är pensionär sedan 5 år tillbaka, ser jag på mina tidigare kommentarer efter en avancerad utredning, om just detta ATP och dess mörkande uttag och svindleri av insatta pengar från en löneförhöjning, startande den 1 januari 1960, då arbetare avsatte enligt lag 3,4 % till sin pension, och tjänstemannen avsatte enligt lag också 3,4 % men
det totala blev 10,5 efter förhandlingar!

På den tiden var det Tage Erlander som styrde och ställde. En av hans hjärtefrågor sedan 1955 var just ett allmänt tjänstepensionssystem, och när folkpartisten Ture Königson lade ned sin röst vid voteringen 1959, var ATP frågan genomförd!

1963 utbetalades de första ATP pengarna ur denna fond,
dock skall man ha klar för sig, att då fonden växte oerhört, bestämdes om uttag, som i princip inte hade med ATP ifråga.
Det man också i denna fråga bör komma ihåg var, att ett fullt utbetalt ATP gällde då 30 år av arbete och dät de 15 bästa åren tillgodoräknades, då faller vänstermannen "Dan Josefssons kommentar" om att 70-talet var en guldålder för just de pensionsberättigade
medborgarna!
1970 höjdes arbetsgivaravgiften till 11,9 och totalt
med 12,5 % för arbetare, och med 11,9 och totalt 20,7 % för tjänstemän. Det som nu tillkommit var just en sk sjukförsäkring och arbetslöshetsersättning!
1980 höjdes arbetsgivaravgiften till 32,5 och totalt
med 37,8 % för arbetare, och med 32,5 och totalt 44,3
% för tjänstemän. En vidare utveckling av de sociala förmåner som arbetsskadeavgift, sjukförsäkringsavgift
mm!
1990 var ATP konkursmässigt, då uttag gjorts som inte
var belagda med avgifter till detta ATP-system.
Änkepensionen slopades, dock fick de, som redan fanns i systemet behålla detta, men togs definitivt bort
1997! (2004 återgick detta, med inkomstbeprövning)
Under 80/90-talet höjdes arbetsgivaravgiften ett antal gånger och som mest låg denna på 44,3 % (1991)för arbetare, och 46,6 % (1990) för tjänstemän.
1994 omarbetades pensionssystemet under Ingvar "sulan" Carlssons ledarskap, signerad av Anna
Hedborg (nästan 80.000/mån i pension!)
Hur kunde det gå så snett, med det fina ATP-systemet?

"Vår tids största svindleri" skrev jag 2006!
Inför folkomröstningen för drygt 40 år sedan mobiliserade socialdemokraterna hela sin rörelse för att övertyga folk om att deras pensionsmodell, ATP, var överlägset privat pensionssparande.
Socialdemokraterna garanterade utan förbehåll en pension på 65 % av slutlönen, mot att löntagarna avsatte 10 % av lönen i pensionsavgift. Dessutom skulle ATP ärvas av make/maka vid dödsfall.
En särskild fond, ATP fonden, skulle fungera som en buffert och garantera pensionsåtagandena under en lågkonjuktur.

Redan under Tages tid började det norpas ur detta ATP. Socialdemokraterna använde fonden för att lösa akuta politiska problem.
Man lät fonden subventionera bostadsbyggandet, subventioner som hamnade i fickorna på fastighetsägarna. Fonden ålades att köpa oförmånliga lågränteobligationer för att subventionera regeringens lånebehov. Den användes för att subventionera de svenska storföretagens kapitalanskaffning, subventioner som hamnade i aktieägarnas fickor!

Partiet utnyttjade ATP för att värva röster, genom att dela ut ATP-pension till "nya grupper", som inte betalade en enda krona i ATP-avgift!
Studier, vård av barn, arbetslöshetsersättning, socialbidrag och sjukpenning gav pension utan krav på avgift! För att hålla LO på gôtt humör, ändrade socialdemokraterna reglerna så att arbetslösa fick ATP-poäng istället för arbetslöshetsstöd.
På det sättet kunde LO hålla nere sina fackavgifter!

Under loppet av 20 år efter beslutet om ATP, hade systemet ändrats från ett pensionssystem till ett system som skulle subventionera statens lån, subventionera bostäder, ge bidrag till kommuner och storföretag samt subventionera facket!

På gränsen till kollaps på 1990-talet, räddades resterna av ATP. Verkligheten blev en pension på runt 50 % av lönen, mot löften om 65 %! Änkepension! En orimligt hög avsättning (20 %) inom arbetsgivaravgiften, och vad hände sedan! Finansministern Göran Persson "lånade" 258 miljader
(halva?) ur ATP 1994, för att återbetalas "krona för krona"! Och de flesta vet ju hur det gick! " Den som är satt i skuld, är icke fri"!
1997 under finansminister Åsbrink, gick resterande av ATP in i statens skumma finanser! Detta är äventyret med vårt "fina ATP", från vaggan till graven!…

Tyvärr blev det långt, och hade säkert blivit längre,
om jag delgivit er samtliga händelser i detta ATP!”

Ursprungsartikel
Källa: Varjager's Weblog (medlem)