Åsikterna uttryckta i denna samlingsblogg representerar varje enskild skribent,
och överensstämmer därmed ej nödvändigtvis med samtliga listade skribenter.

lördag 18 april 2009

Rakryggad om Kaliberhärvan

Sveriges Radios program Kaliber har nyligen blivit omtalat då det spionerat på Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund. Man har gjort stor sak av att sd:arna på fester sjungit visor av Ultima Thule, Fyrdung och Svensk Ungdom. Här kommer min reflektion av Kaliberhärvan.

Det är intressant att Kalibers producent är Alexandra Klinghoffer, nära vän med Expo-medlemmarna Daniel Poohl och Mikael Ekman. Med hennes namn och sin verksamhet låter det som om hon skulle vara i gott sällskap med herr Flick och von Smallhausen från Gestapo i tv-serien Allå allå emliga armén, om någon minns den. Förvisso vore det inte helt fel att jämföra Daniel Poohl och Mikael Ekman vid von Smallhausen respektive herr Flick då Expo för ett tag sedan gick igenom privatpersoners mobilsamtal och girobetalningar för att bevisa att de skänkt pengar till organisationer som Expo anser olämpliga. Detta kan du läsa mer om här.

Åter till Kalibers så kallade granskning, en granskning som de påstår att de har gjort även i de andra partierna (något som de ännu inte har redovisat för medborgarna). Utgångspunkten för SR var given redan från början: man hade en förutfattad mening om vad man skulle finna. Urvalet av det inspelade materialet gjordes också med denna förutfattade mening. För ändamålet lämpliga "soundbytes" valdes ut och matades ut genom åsiktsminoritetens informationskanaler.

Trots att tre SR-spioner deltog i ett trettiotal möten kunde man bara hitta sökta soundbytes i en tredjedel (!) av dessa. Detta är smått sensationellt med tanke på att åsiktsminoriteten och dess fulmedia i två decenniers tid hävdat att partiet är extremt, främlingsfientligt, rasistiskt, fascistiskt och nazistiskt. Är det inte rimligt att anta att ett extremt parti på nästan samtliga möten skulle uttrycka åsikter av den kalibern?

Viss kritik måste riktas mot partiet av det som SR:s avlyssning resulterat i. Att de nationalistiska sångerna skulle ha sjungits på SD:s fester med "ironiserande" avsikt är en löjeväckande undanflykt in i absurdum av SDU. Varför inte försvara sjungandet? Varför detta ständiga krypande? Texterna innehöll, mig veterligen, inget klandervärt, med undantag av MUF-visan om Palme som var rent vidrig.

Jimmie Åkessons ursäktande av sitt deltagande i MUF-visan är uppenbart hycklande. Detta med avseende på att Åkesson stod bakom uteslutningen av tidigare partisekreteraren Jimmy Windeskog. Anledningen sades vara dels för att denne på en SD-fest några år tidigare återgett en Monte Python-sketch där det ingick en Hitlerhälsning och dels för att han kritiserade dåvarande vice partiledare Tony Wiklander. Kan man bli utesluten för sådana saker i dagens SD men klara sig när man sjunger en visa som gottar sig i ett statsministermord? Jag menar inte att det skulle vara rätt att utesluta Åkesson, jag menar att det ska vara en och samma måttstock för alla.

Däremot gjorde Björn Söder redigt bra ifrån sig i Janne Josefssons "Debatt". Sakligt och obändigt ställde han Kaliberfolket - partiets åklagare och domare - mot väggen. Söders insats var mycket exemplarisk. Han höll sig till sakfrågorna, lät sig inte avledas och krävde svar från Kaliber. Ett uppträdande för övriga sverigedemokrater att ta efter.

En som också jobbar på detta vis är Mikael Jansson, som intervjuades i Kaliber. Jansson representerar SD i Göteborgs kommunfullmäktige. I programmet återges en del av debatten ur fullmäktige. Där menar de etablerade partierna att Jansson borde skämmas och be om ursäkt. Jansson biter dock ifrån sig i talarstolen. "- Be om ursäkt? Jag tänker inte be om ursäkt. Idén om det mångkulturella samhället är ett misstag. Och det utanförskap som det har skapat, det ska NI be om ursäkt för."

För övrigt kan man fråga sig om inte de många ungdomarna i SDU som fångats på band dras med en del kval och ångest när de nu vet att pappa staten varit i dess närhet och smygfilmat dem i bästa pedofilstil. Grävande journalistik? Knappast.

I det stora hela är jag inte förvånad över Kalibers arbetsmetoder nu när jag vet att Klinghoffer är nära vän med herr Flick och von Smallhausen. De hör alla hemma på StasiRadio (SR). Däremot är jag förvånad att Åkesson sjunger med i MUF-visan och att Erik Almqvist sjunger med i Friheten leve. Och naturligtvis att Kaliber gör så stor sak av det lilla de hittade. Kaliber, har ni hört uttrycket "ropa varg"?



Ursprungsartikel:
http://rakryggad.blogspot.com/2009/04/rakryggad-om-kaliberharvan.html

Källa: Rakryggad (Medlem)

Inga kommentarer: