http://meritwager.wordpress.com/2009/02/02/majoriteten-i-sverige-har-inte-samma-ratt-som-minoriteter/
Mannen som skrivit insändaren med rubriken i Expressen den 1 februari är långt ifrån ensam om sina upplevelser. För i Sverige vänder man ut och in på sig själva för att tillförsäkra landets minoriteter deras “rättigheter”, medan dess majoritet inte tillförsäkras sina rättigheter.
Därmed givetvis inte sagt att minoriteters rättigheter inte ska tas tillvara, men nog är det konstigt att svenskar - svenskspråkiga - inte garanteras sjukvård på sitt modersmål i sitt eget land!
Jag har två vänner som båda råkat ut för läkare som vare sig förstår vad de säger eller på ett begripligt sätt kan förklara vad de eventuellt lider av. Det har helt enkelt inte gått att kommunicera på ett tillfredsställande sätt.
Den ena av mina vänner bad stillsamt om att få en tolk men fick till svar att det bara är invandrare som har rätt till tolk, inte infödda svenskar.
Den andra vännen förstod inte alls vad läkaren sa och läkaren förstod inte honom heller. Min vän försökte verkligen kommunicera med läkaren, som han tyckte verkade vara en sympatisk person, men det gick bara inte. Läkaren har sagt att han ska ringa upp och meddela diverse provsvar. Min vän vet att det inte kommer att fungera så han ska gå tillbaka till vårdcentralen och be att få alla resultat utskrivna på papper. Och söka en annan läkare nästa gång.
När/om jag behöver söka läkare så kommer jag att ställa som ett absolut krav att få tid hos en läkare som är infödd svensk eller i varje fall behärskar språket som en infödd. Jag lägger inte mitt liv och min hälsa i händerna på någon som jag inte kan kommunicera med.
Minoriteterna har rätt att klaga om de inte får service på sitt språk eller tolkar när de kräver det och de kan anmäla både det ena och det andra till DO under rubriken “diskriminering”. Svenskar kan varken det ena eller det andra.
Sverige är ett mycket, mycket underligt land.
Källa: Merith Wager (gästinlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar