Det insinueras i media att SD-kandidaterna är en samling okunniga idioter som inte ens har läst partiets valprogram, och som efter att ha läst valprogrammet hoppar av (Läs mer).
Den förklaringen har jag svårt att tro på, då det knappast finns något grupptryck i det illröda Gällivare att gå med i Sverigedemokraterna, tvärtom.
Troligare är att kandidaterna blir ”avrådda” från att kandidera av den antidemokratriska vänstermobben på orten. Kandidaterna hoppar då av och gör en offentlig ”avbön” för att freda sig och sin familj, efter att ha drabbats av hot, utfrysning och trakasserier.
Andra väljer att hoppa av -utan att göra avbön.
Sverigedemokraternas aspirant till platsen i Oxelösunds kommunfullmäktige, Johnny Fernqvist, meddelar att han hoppar av. Han skrev sitt eget namn på valsedeln och fick därmed chans att gå in som deras kommunfullmäktigeledamot. Men nu drar han tillbaka sin kandidatur.(Läs kommentarerna i SN)
”Det har hänt en del saker så jag tänker hoppa av, jag tänker inte jobba aktivt på något sätt”, säger han.
Han säger att familjen drabbats av hot, men han vet inte vilka som står bakom hoten. Vad är det är för typ av hot vill han inte gå in på. Han har inte heller polisanmält händelsen.
”Jag tror det är dumt att bråka, det är bättre att bara lägga av. Jag står för mina åsikter men det är inte värt att offra familjen för det”, säger han.
Avhoppen skedde i starka röda fästen där toleransen mot oliktänkande är obefintligt.
Det kan inte uteslutas att mannen från Gällivare (Eric Gerhardsson) är en infiltratör från SKP (Sveriges Kommunistiska Parti).
Han sa i en radiointervju att han egentligen tyckte som SKP (partiet som förespråkar proletariatets diktatur).
Johnny Fernqvist från Oxelösund förtjänar respekt för sitt rakryggade uttalande, medan Eric Gerhardssons smutskastning av SD säger mer om honom än om Sverigedemokraterna.
Exemplen visar hur de rödas utomparlamentariska metoder undergräver demokratin i Sverige, med Alliansens gillande så länge den röda terrorn inte drabbar dem själva.
Förtalskampanjerna mot SD piskar upp en krigsstämning liknande den som ledde till det blodiga inbördeskriget (frihetskriget) i Finland för ca 90år sedan.
Det började med att socialisterna (Kommunister och Socialdemokrater) i likhet med Lars Ohly valde utomparlamentariska metoder, efter att de förlorat ett val.
Rödgardisterna (Vänsterns stormtrupper) hade för vana att skjuta obeväpnade meningsmotståndare i ryggen. (Läs om den röda terrorn). I Sverige använder man kniv .
Den svenska vänsterns stormtrupper (AFA, SUF, RF, Ung Vänster, Grön Ungdom) har än så länge (i likhet med nazisternas SA-trupper) nöjt sig med att störa valmöten och angripa obeväpnade meningsmotståndare med knivar, yxor och flaskor och andra tillhyggen (Läs mer).
Vänsterpartiets och Miljöpartiets kandidater deltar i gemensamma utomparlamentariska aktioner mot SD (Vänsterpartister har gått över till MP för att surfa på MP:s framgångsvåg).
Den röda terrorn har hittills (med vissa undantag) omhuldats av etablissemanget (media och politiker) som kallar terroristerna ”antirasister” och ”aktivister”, ”eftersom de slåss för en god sak”. Samma journalister hånar sedan SD för att de inte kan fylla alla tomma stolar i kommunerna.
Vad är detta om inte ett lågintensivt krig som kan eskalera när våldsoffren inte längre vill ”spela martyr” utan ger igen med samma mynt, vad än partiledningen tycker.
Vad blir nästa steg för att stoppa SD ?
Hur länge kommer SD:s sympatisörer att vända andra kinden till ?
//Elfyma+
Relaterat:
- Är vi alla Sverigedemokrater innerst inne ?
- Ohly satsar nu på gatans parlament
- Vänsterpartister störde SD-möte (med Ohlys gillande)
- 7 klövern ställer sig bakom smutkastning och demokrati föraktet
Relaterat:
Ursprungsartikel
Källa: Varjager's Weblog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar