MORAL OCH ETIK. Då och då kan det vara aktuellt att granska och kritisera riksdagspartiernas ungdomsförbund och hur dessa egentligen ser på etik, moral och demokrati. Jag skrev i dagarna en annan insändare där jag tog upp rasismen och svenskfientligheten inom den svenska skolan.Nu tänker jag gå över och granska en annan del av samhället – ungdomsförbunden.
Inom sjuklöverns ungdomsförbund finns det givetvis olika åsikter om saker och ting, men alla verkar vara enade när det gäller frågor om rasism. Även om vänsterflanken med SSU och Ung Vänster i spetsen är mest extrema så verkar den allmänna åsikten bland samtliga ungdomsförbund vara att rasism är när vita utsätter folk med annan etnicitet för förtryck. Skulle vita bli förtryckta, ja då är det något annat och det är inte ens värt att bry sig om.
”Vita är inte utsatta”
Ett tydligt exempel på detta har vi kunnat läsa om här. SSU tar markerat avstånd från att det skulle finnas någon form av rasism mot vita. "De vita är inte utsatta" enligt Riad Aliefendic, distriktssekreterare SSU Skåne. SSU har också vid flera tillfällen markerat att dom inte vill/vågar ta debatten angående invandringen med SD/SDU.
Men allt detta finns att läsa i artikeln jag länkade till ovan samt i ett flertal andra artiklar här på PI, så för att det jag skriver inte ska bli överflödigt tänker jag, precis som i min förra insändare, ta upp ett exempel från egna erfarenheter.
Jag har under ett flertal tillfällen fått chansen att prata med personer som representerar dom olika ungdomsförbunden, ett fåtal har varit vettiga och kunnat debattera på ett sakligt och korrekt vis, men dom flesta har varit för dåligt pålästa och uppdaterade för att en debatt ens varit möjlig.
Möte med MUF
Jag träffade en gång på ett antal personer från Moderata Ungdomsförbundet (MUF). De inledde bra och det pratades om arbete, bidrag, sjukvård osv. Sen ställer en av dom frågan "Är det någon som har något annat ni vill ta upp?". Jag säger att jag vill diskutera invandringen, det blir tyst en stund, som om hon blev förvånad och inte visste vad hon skulle säga.
Hon frågar sen exakt vad det är jag vill diskutera? Jag berättar att jag är kritisk till den förda invandringspolitiken och att jag genom detta tappat förtroendet för dom båda blocken och funderar starkt på om det inte vore bra om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Detta slog tydligen ner som en bomb och hon börjar genast fråga ut mig angående varför jag inte vill ha några invandrare i Sverige och vad jag ser för fel hos folk från andra länder.
Jag förklarar lugnt och saklig att jag, precis som Sverigedemokraterna, inte vill se ett Sverige utan invandrare men att jag tycker att invandringen borde begränsas till en rimlig nivå, att jag anser att man kan spara stora pengar på att inte ta in folk som egentligen inte är flyktingar överhuvudtaget och därför inte ens behöver "fly" till Sverige. Jag säger även att jag anser att man måste ställa rimliga krav på invandrare som kommer hit, angående anpassning till det svenska samhället.
Detta var uppenbart svårt för henne att försvara sig mot och istället kom ett uttalande som jag senare även fått höra från företrädare för SSU. "Men pizzabagarna då? Vem ska baka eran pizza om det inte finns några invandrare?" Jag kände nu att det inte fanns någon anledning att debattera vidare med denna människa då hon uppenbarligen helt saknade verklighetsförankring och dessutom var väldigt oseriös. Jag frågade istället om det var så hon såg på invandrare, dom är här för att baka våra pizzor? Vem är rasisten i sammanhanget egentligen?
SSU – samma skrot och korn
I mitt samtal med SSU fick jag också se prov på deras människosyn i större drag, dom kunde inte förklara varför det var så att vita inte utsattes för precis samma form av rasism som personer av annan etnicitet, bara ATT det var så. Detta tyder ju på att man inom ungdomsförbunden har tydliga problem med att kunna bemöta kritik från meningsmotståndare på ett seriöst vis. Är det verkligen dessa personer som är vår framtid inom politiken? Även SSU:aren kom med utspelet angående pizzabagare. Detta efter att han upprepade gånger anklagat mig för att vara "rasist" när jag försökt diskutera invandringspolitiken.
Jag hänvisade båda två till att läsa Sverigedemokraternas partiprogram, och lyckades dom hitta något där som handlade om att "alla invandrare skulle ut ur landet" eller något specifikt angående "pizzabagare", så fick dom gärna höra av sig till mig om dom ville diskutera vidare. Jag antar att dom förstod ironin i mitt uttalande för båda två valde att vända sig om och gå.
Efter att ha tagit del av dessa erfarenheter finns det alltså ett antal viktiga frågor man bör ställa sig.
Vem är rasisten egentligen?
Är det verkligen relevant eller rent demokratiskt att anklaga en helt främmande person för att vara rasist och främlingsfientlig efter att denne enbart ifrågasatt den förda invandringspolitiken? Visar inte detta bara på en enorm svaghet och oförmåga att ta en demokratisk debatt?
Är det en allmän åsikt inom dom etablerade ungdomsförbunden att invandrare är till för att komma hit och baka deras pizzor? Ja, efter dess uttalanden undrar man ju. Hur står det egentligen till med moralen i dessa desperata uttalanden?
Fientligheten mot meningsmotståndare lyser igenom samtidigt som man tydligen enbart ser invandrarna, som man så gärna vill ha hit, som ett verktyg för att få sina pizzor bakade? Dubbelmoralen och oseriositeten lyser klart och tydligt igenom. Vem är det egentligen som borde betraktas som rasist i denna politiska och mångkulturella cirkus?
Sidney Sawyer
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar