Svenska Kyrkan har strävat efter att i princip utplåna sig själva för att vara så politiskt korrekta som möjligt. Vi som berömmer oss för att tillhöra den skara som går under benämningen "verklighetens folk" har tagit oss för pannan när vi läst artiklar från kyrkans företrädare. Den ena mer verklighetsfrånvända ståndpunkten efter den andra har presenterats och Svenska Kyrkans strävan att framstå som humana och inkluderande har tagit direkt vansinniga proportioner. Möjligen har nu Svenska Kyrkan gått en smula för långt med deras senaste artikel (Vem är beredda att älska...) I dag går Sabuni ut och även hon kritiserar Svenska Kyrkans senaste artikel. Så här skriver bl.a. Sabuni.
De skriver att den svenska allmänheten och de politiska partierna inte är beredda att välkomna en utveckling som går från ett enhetligt kristet samhälle till ett mångreligiöst. Och detta är bevisat genom att SD existerar, regeringen motverkar våldsam islamism, judar känner otrygghet, andra EU-länder lagstiftar mot niqab/burka och att kosher-och halalslakt skulle hindras i Sverige.
Den svenska allmänheten är förmodligen inte beredd att välkomna ett mångreligiöst samhälle om vi tvingas överge vårt sekulariserade samhälle, det är en rätt kvalificerad gissning. Det finns heller inget som säger att Sveriges folk är tvingade att välkomna ett mångreligiöst samhälle. I en demokrati skall det ju tagas hänsyn till folkets vilja, det är inte folket som skall övertalas och tvingas tycka olika saker.
Att Caroline Krook och Peter Weiderud drar in ett politiskt parti i sin argumentation är så lågt så man skulle kunna ta in dem i Glocalnets reklamfilmer. Regeringen skall agera mot våldsam islamism och andra våldsorganisationer, det är deras uppgift. Judar känner otrygghet i dagens Sverige, i princip enbart för att vi har extrema muslimer i vårt land, något som kyrkans företrädare aldrig skulle erkänna. Inte heller Sabuni har någon större lust att påpeka detta förhållande tydligen. All slakt utan bedövning är olagligt i Sverige, det skall så förbli. Vill man slakta djur utan bedövning går det också bra, då får man flytta till en annan kulturell sfär än den västerländska. Vidare i Sabunis artikel så står det så här.
Dessa "intoleranta" fenomen tillskrivs hela den svenska befolkningen och samtliga politiska partier. Svenskarna och deras politiska företrädare är intoleranta för att troende inte tillåts bete sig, i alla lägen, så som den mest extrema tolkningen av deras religion föreskriver. Vi ska tolerera män som vägrar skaka hand med kvinnor och vi ska tolerera kvinnor som vägrar visa sina ansikten.
Här skräder Sabuni inte orden, det var ju tydligen inte bara SD och dess anhängare som blev kritiserade av kyrkans företrädare. Möjligen har Svenska Kyrkan gått lite för långt i sin politiska korrekthet, så själva budskapet blivit lite för svårsmält för alla utom den socialdemokratiska broderskapsrörelsen. Jag tror också att de politiska vindarna har vänt i vårt land.
Det är inte längre lika "inne" att hylla den politiska korrekthet vi alla levt under de sista decennierna. Både Sabuni och en del partistrateger läste säkert alla kommentarer under Krooks och Weideruds artikel. Det är snart val och även yrkespolitiker måste någon gång fatta att den slemma humanism som Svenska Kyrkan nuförtiden står för inte vinner något gehör hos valmanskåren. Så här skriver Sabuni vidare i sin artikel.
Skribenterna förespråkar en förskjutning av hur diskrimineringsskyddet och religionsfriheten fungerar enligt Europakonventionen. Enligt denna så finns det redan i dag tydliga gränser för religionsfriheten. Den garanterar rätten till den egna personliga övertygelsen som omfattar till exempel rätten att tillbe och fira gudstjänst. Däremot ger den inte någon allmän rätt att bete sig offentligt i enlighet med de regler som den egna religionen föreskriver.
Här slår Sabuni fast de gränser som svenska folket och även jag kan acceptera, nämligen den att människor har rätt att tillbe vilken gud den vill och även fira gudstjänst. Att man i övrigt skulle få bete sig hur som helst och undantagas från alla samhällets normer och t.o.m. arbetslagar är fullständigt orimligt. Sist skriver Sabuni så här i sin artikel.
Muslimer är diskriminerade och det finns islamofobi också i vårt land. Detta är oacceptabelt och alla måste efter förmåga vara med i kampen mot det.
På vilket sätt är muslimer diskriminerade i vårt land? Det finns en stor motvilja mot religionen islam i Sverige, beroende på de uttryck som religionens företrädare ägnar sin religiositet åt. Men en motvilja och antipati mot en religion är inte samma sak som att diskriminera denna. Inte ens regeringen kan tvinga människor att tycka om en viss religion, inte i dag i alla fall (etablissemanget tvingade människor att tycka om kristendomen från 900-talet till 1200-talet).
Den fobi som finns mot islam bland "verklighetens folk" kan väl jämföras med den fobi etablissemanget har mot SD, fobi som fobi. Vi skulle kunna enas om att endast psykiatriker ger diagnosen fobi, om nu vårt politiska etablissemang går med på den uppgörelsen.
Länk DN-debatt
Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar