Vårt märkliga medieklimat

Företrädare för medierna brukar säga att de enbart rapporterar om den politiska processen i samhället, utan att driva någon egen agenda. Det är svårt att tro faktiskt när man läser dagens tidningar. Först läser jag alla de senaste rubrikerna som DN skrivit om SD. Hela rubrikraden består enbart av så negativ rubriker man någonsin kan åstadkomma om ett parti, varenda rubrik, jag kommer på mig själv med att börja fnissa.

Sedan läser jag på både DN och SvD om att SD skulle hängt ut en sexåring som deltagit i en stökig och lagligt tveksam demonstration. Men för guds skull vakna! Är det inte ett minimum av journalistisk plikt att fråga sig hur pappan kunde ta med sig sexåringen till denna demonstration, detta oavsett var journalisternas politiska preferenser ligger. Detta går helt enkelt för långt, vad sysslar de med på journalisthögskolan? Kastar pappersplan på varandra?

Därefter läser jag Att Annika Östberg skall bli sommarpratare och är avbildad med en blomsterkrona på huvudet. Jag tillhör ju dem som faktiskt tyckte att Östberg avtjänat sitt straff (till skillnad mot en del läsare här förmodar jag) men sommarpratare!? Kan svensk media tänka sig Åkesson som sommarpratare? Han har såvitt jag vet, aldrig döms för medhjälp till mord, eller något annat brott heller. Men Åkesson beskrivs ju som hatfull, till skillnad mot Östberg, som enbart varit offer för olyckliga omständigheter. Min gissning är att media går för långt och att människor ser igenom den politiskt korrekta paradigm som så frenetiskt förs fram. Genom att överdriva så våldsamt blir medieetablissemanget avslöjade (hoppas jag).

Länk DN sexåring

Länk SvD sexåring

Länk SvD sommarpratare

Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)