RIKSDAGEN. Imorgon, onsdag, är den nya grundlag Politiskt Inkorrekt tidigare skrivit om åter uppe för beslut i riksdagen. Denna gång har lagen hunnit debatteras klart i kammaren och väntas röstas igenom med bred majoritet.
Det blev inget beslut om ny författning förra veckan. Alla anföranden hade ännu inte hållits i den demokratidebatt i kammaren som omgav den nya grundlagen. Därmed kunde ärendet inte gå till votering utan fick ajourneras till denna vecka. Riksdagen tar imorgon sitt första beslut – av de två som krävs – innan den nya grundlagen träder i kraft första januari 2011. Ett andra beslut kommer att tas i samband med votering en kort tid efter riksdagsvalet i höst. Den gamla regeringsformen från 1974 går i graven när 2010 års regeringsform träder i kraft vid årsskiftet, förändringar har även gjorts i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Riksdagen sammanfattar förändringarna på följande sätt:
"I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a. riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning."
I och med den nya grundlagen skrivs Sveriges EU-medlemskap in än tydligare i författningen, (flykting)barn får utökat skydd och flera av de rättigheter som tidigare endast tillerkänts svenska medborgare omfattar nu även invandrare och asylsökande. Möjligheterna för riksdag och regering att använda militär på svensk mark utökas, trots Försvarsmaktens invändningar.
Det blir svårare för medborgare att kräva kommunala folkomröstningar då det från och med nästa år kommer att krävas namnunderskrifter av minst 10% – mot idag 5% – av de röstberättigade. Myndigheternas säkerhetskopior på handlingar undantas ifrån offentlighetsprincipen och ”etniska, språkliga och religiösa minoriteter” får ett tvingande grundlagsskydd. Den nya grundlagen kommer dessutom att kunna åberopas i domstol då uppenbarhetsrekvisitet försvinner.
En överväldigande majoritet av riksdagsledamöterna väntas rösta för den nya författningen, även om en och annan ledamot redan nu klargjort att man tänker rösta emot. En av dem som tänker rösta emot är moderaten tillika nationalekonomen Anne-Marie Pålsson. När den nya grundlagen debatterades förra veckan anförde hon följande inför en nästintill tom riksdagskammare:
– Fru talman, idag när riksdagen debatterar den svenska demokratin är det tomt i kammaren – jag delar Peter Erikssons frustration över detta. Hur kan det tolkas? Är intresset obefintligt? Anser kammarens ledamöter att den svenska demokratin inte är en sak för dem? Det är något som partieliterna ensamma och själva kan avgöra? Eller ska vi tolka det som att kammarens ledamöter anser att den svenska demokratin är så fulländad att den inte längre behöver debatteras, den står över allting annat? Jag vet inte, jag kan bara konstatera att frågan inte verkar ha särskilt hög prioritet – här – i demokratins hjärta.
Anne-Marie Pålsson kommer alltså att rösta emot allians-regeringens proposition, trots sin partitillhörighet. Det gör henne ingenting menar hon, hon har ändå redan bestämt sig för att hoppa av politiken i samband med valet i höst – i protest. Till Dagens Nyheter sa hon redan förra våren att:
– Riksdagen har utarmats på makt och inflytande och reducerats till just det knapptryckarkompani som vi beskylls för att vara.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar