En liten bit verklighet.

Nedanstående konversation mellan en asylsökande kvinna och en handläggare på Migrationsverket förtjänar att spridas vidare. Jag hittade den hos Merit Wager, en person vars integritet och kunnighet i asylärenden svårligen kan ifrågasättas. Merit Wager får ofta mail från personer anställda inom Migrationsverket, så kallade ”Miggor”, vars dagliga verklighet sällan stämmer med den officiella bilden av en smidig och rättvis asylprocess.

Ingen av kvinnorna(?) på bilden är vad jag vet
identisk med kvinnan i samtalet.

Här blir den asylsökande kvinnans bild av Sveriges ansvar för hennes liv och familj tydlig. Säkert delas denna bild av hundratusentals andra nuvarande och kommande asylsökande. Här blir också hela asylapparatens grundliga misslyckande uppenbart. Kvinnan, och alltför många med henne, får inte asyl för att ges en chans att arbeta och förbättra sina liv…

”Utredaren: Varför kom du hit?
Den sökande: Det var kaos i mitt land.
Utredaren: Men hade det hänt dig något?
Den sökande: Nej, det var bara kaos.
Utredaren: Du har fyra barn och en make, var är de?
Den sökande: Jag vet inte, var och en tar hand om sig själv.
Utredaren: Men ditt yngsta barn är två år!
Den sökande: Ja, jag undrar om han lever.
Utredaren: Vad kommer att hända om du får PUT?
Den sökande: Då kommer jag att ta hit min familj.
Utredaren: Men du vet ju inte var de är!
Den sökande: Men om jag får PUT så kommer jag jag att leta efter dem.
Utredaren: Varför letade du inte efter dem innan?
Den sökande: Jag visste ju inte om jag kunde få PUT.
Utredaren: Vad kommer PUT att förändra?
Den sökande: Mycket. Min dotter kan gifta sig och min son också. De kan komma hit.
Utredaren: Varför kunde de inte gifta sig innan?
Den sökande: Vi hade inte råd.
Utredaren: Har ni råd nu?
Den sökande: Jag har kommit till Sverige för att det är en demokrati och humanismen råder här. Min dotter kan gifta sig, min son kan gifta sig här.
Utredaren: Men vem ska betala detta?
Den sökande: Staten betalar. Vi har lidit nog.
Utredaren: Menar du det?
Den sökande: Ja.”

Med en miljon immigranter som har den här inställningen är det inte konstigt att välfärdssystemen havererar, att gamla får nöja sig med ett halvt ägg till frukost, att skolorna inriktas mer på förvaring än lärdom och att fängelserna översvämmas av utländska förbrytare. Och det blir inte bättre. Alliansregimen har som mål att ta in åtminstone 100.000 nya årligen.

Källa:
Merit Wager

Ursprungsartikel
Källa: Verkligheten (importerat inlägg)