LOGIK. I debatter framförs argument. Dessa argument kan antingen vara sanna eller falska, att känna till olika argumentationstyper och logiska felslut är därför viktigt för alla de som vill följa med och vara delaktiga i politiska debatter.
Det här är första delen i Fria Tiders genomgång av olika argumentationstyper och logiska felslut. Syftet med genomgången är att identifiera vilka olika sorters logiska felslut som används av journalister, politiker och vanligt folk. Logiska felslut hindrar oss från att känna till sanningen om något (i den mån det finns någon) och oförmågan att tänka kritiskt gör att många människor lätt ”köper” det som en skicklig retoriker säger – oavsett om det retoriken säger är sant eller inte.
Premisserna i exemplen nedan är skrivna utifrån politiskt korrekt argumentering.
Logiskt felslut 1 – Ad hominem
Exempel:
Premiss 1) Anders Jacobsson hävdar att många av de som kallas för "ensamkommande flyktingbarn" inte är barn, utan mycket äldre.
Premiss 2) Anders Jacobsson säger så för att han är främlingsfientlig.
Slutsats: Därför är de "ensamkommande flyktingbarnen” inte äldre, utan just barn.
”Ad hominem”-argument går ut på att man avfärdar en persons åsikter på grund av egenskaper som tillskrivs dennes personlighet. Det här exemplet är taget från Expressens Gunilla Brodrejs första artikel om Anders Jacobsson, där han beskrivs som ”främlingsfientlig”. De ”ensamkommande barnens” ålder är dock inte avhängigt Anders Jacobssons eventuella personliga politiska åsikter, vilket gör Brodrejs slutsats till ett logiskt felslut.
Logiskt felslut 2 – Bandwagon fallacy
Exempel:
Premiss 1) Fler svenska journalister och politiska partier är positiva till mångkultur och massinvandring än tidigare.
Slutsats: Därför är det sant att mångkultur och massinvandring positivt för Sverige.
"Bandwagon fallacy" utgörs av argument som menar att en tanke/idés ökande popularitet är en anledning till att acceptera den som bra/sann. Det är ett logiskt felslut därför att en tanke/idés ökande popularitet kan bero på andra faktorer än att den är bra/sann. Populariteten kan till exempel bero på grupptryck, politisk agenda eller någonting annat.
Logiskt felslut 3 – Genetic fallacy
Exempel 1:
Premiss 1) Eugenik praktiserades i Nazityskland.
Slutsats: Därför är eugenik dåligt.
Exempel 2:
Premiss 1) Vänsterpartiet säger sig driva en politik som gynnar arbetarklassen.
Slutsats: Därför är det gynnsamt för arbetarklassen att rösta på Vänsterpartiet.
"Genetic fallacy" kallas det logiska felslut som avfärdar/godtar argument på grund utav deras härkomst och inte deras meriter. "Genetic fallacy"-felslutet har två olika sidor; ett argument som i själva verket är bra/sant kan ses som dåligt/osant om den kommer från en källa som ses som dålig/ond, likaså kan ett argument som i själva verket är dåligt/osant ses som bra/sant om dess källa ses som bra/god.
Läkemedelsindustrin anpassar sina läkemedel så att de får bästa effekt hos olika folkgrupper, i till exempel sådana fall är eugenik bra. Likaså finns det inget som säger att arbetarklassen gynnas av Vänsterpartiets politik, bara för att Vänsterpartiet (som ses som ett arbetarklassparti) säger så.
Logiskt felslut 4 – Appeal to antiquity/tradition
Exempel:
Premiss 1) Sverige har alltid varit en mångkultur.
Slutsats: Därför är det bra/naturligt att Sverige även i fortsättningen kommer att vara en mångkultur.
Användare av ”appeal to antiquity/tradition”-argument antar att tankar/idéer som äldre är bättre/sannare än tankar/idéer som är yngre, det vill säga faktumet att tanken/idéen har funntis länge gör den bra/sann. Detta är ett logiskt felslut, då det kan finnas gamla tankar/idéer som är dåliga/osanna och nya tankar/idéer som är bra/sanna (och tvärtom). Vi kan inte avgöra om en tanke/idé är bra eller dålig baserat på dess ålder.
Logiskt felslut 5 – Appeal to novelty
Exempel:
Premiss 1) Reaktionärer uppvisar en gammaldags syn på mångkultur och massinvandring, att uppvisa en positiv inställning till mångkultur och massinvandring är mer modernt.
Slutsats: Mångkultur och massinvandring är därför bra.
”Appeal to novelty” är motsatsen till ”appeal to antiquity/tradition”. ”Appeal to novelty”-argument går ut på att en tanke/idé ses som bättre/sannare ju nyare det är. Detta är ett logiskt felslut, då det kan finnas nya tankar/idéer som är dåliga/osanna och gamla tankar/idéer som är bra/sanna (och tvärtom). Vi kan inte avgöra om en tanke/idé är bra eller dålig baserat på dess ålder.
Del 2 i serien om olika argumentationstyper och logiska feltänk kommer att publiceras nästa vecka.
RA.
Ursprungsartikel
Källa: Fria Tider (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar