I boken "Persson och hans värld" av Olle Svenning får man en inblick i hur förre partiledaren Göran Persson tänkte och kände, om en från en subjektiv vinkel. På sidan 348 i boken står det så här om Persson syn på partiprogram och andra svulstiga skrifter.
Vid en middag på Harpsund frågade en person i sällskapet Göran Persson om han hade hjälp av sin bibliska bildning när han skapade sina tal och sina ordspråksimitationer.
"Jag har inte läst bibeln", svarade Persson. "Förresten", la han till, "har jag inte heller läst finansplanen, men kunde bli finansminister ändå. Och jag har inte läst partiprogrammet men blev ändå partiledare. Så rimligen bör jag kunna bli präst fast jag inte läst den heliga skrift."
Naturligtvis skvallrar denna anekdot en del om Perssons självförtroende. Det är också så att den skvallrar en del om partiprogram. Partier gör ofta omfattande program som i princip ingen orkar läsa, inte ens de närmast sörjande. Det är mer än lovligt mycket snömos i många program och man får anstränga sig ordentligt för att vaska fram konkreta koncisa guldkorn. Ofta är de ideologiska principer och ställningstagande som återfinns i många partiprogram så luddiga och lösa i sina konturer att det mest inte säger någonting om något.
Skall man formulera principer som inte stöter sig med för många men ändå ger det kärnväljarna vill ha så blir det ofta en enda stor gäspning av hela programmet. Det är väl också mot den bakgrunden vi skall se det faktum att Persson blev partiledare utan att ens ha läst partiprogrammet. Jag vill påstå att de som författat partiprogrammet är värd lika mycket klander som Persson.
Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar