Reflektion över medias Landskrona-krönikor

MEDIA. Journalisters intresse för Landskrona-mordet och det svenska folkets reaktioner på det har ännu inte klingat av i politiskt korrekt media. Tidningar som Expressen, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladets krönikor utmålar de som kritiserar det grova och dödliga våldet som omoraliska, rasistiska hatare utan medkänsla och medlidande. Fria Tiders skribent reflekterar här fritt över några av den senaste tidens krönikor.

Svensk media har tagit stark ställning för den libanesiske Landskrona-mördaren. Men man har tagit ännu starkare ställning mot de svenskar som kritiserar våldsbrottslingar som Landskrona-mördaren.

Maria Rydhagen skriver följande i en krönika från den 9:e april:

Man har en moral för att bete sig ordentligt mot andra.
Men man har också en moral för att själv vara den man vill vara.
Jag tycker att rasisterna ofta glömmer det. Om vi för ett ögonblick bortser från vad deras hat gör med deras omgivning – vad gör det med dem själva?
Nu är det hatfulla tider.
…
Men för några människor trängs medkänsla och medlidande bort av ett jättestort hat. Inte bara mot gärningsmännen, utan mot hela nationer, halva världen i stort sett.

Rydhagen menar att alla har en moralisk skyldighet att bete sig ordentligt mot andra. Men är det inte även det som hennes hjärnspöke ”rasisterna” också anser när de kritiserar den explosionsartade kriminaliteten i det svenska samhället? Att människor skall leva på rätt sida lagen och behandla alla väl? Det måste väl ses som en moralisk ståndpunkt. Om man inte är journalist förstås.

Varför startades inga Facebook-grupper om mördaren innan han blev mördare? Vad tror Maria Rydhagen om det?

Troligtvis därför att libanesen ännu inte mördat något. Det är vad jag tror. Men jag kan ju så klart ha fel.

Även Sydsvenska Dagbladet har förärats en krönika där kritiker till samhällsutvecklingen förringas och förlöjligas. Rakel Chukri på kulturredaktionen följer det gängse politiskt korrekta mönstret och attackerar trendigt ”hatet”:

Etnicitet är en förklaringsfaktor endast när det passar de främlingsfientligas syften. Den senaste veckan har det tragiska dödsfallet i Landskrona använts som bevis på att invandringspolitiken har misslyckats. Lynchmobben på nätet har glatt spritt vidare hat, falska rykten och hängt ut oskyldiga.

Den, enligt Rakel, glada (?) lynchmobben sprider hat.

Rakel glömmer bort en sak. Om en invandrare av DO och media ansetts ha blivit diskriminerad av någon, så är etnicitet även där en förklaringsfaktor. Den som diskriminerar diskriminerar för att hon är svensk. Det omvända förhållande hade varit otänkbart. Etnicitetet som förklaringsfaktor passar således inte enbart främlingsfientliga syften – utan även politiskt korrekta.

Rakel Chukri menar att mordet för många bevisar att invandringspolitiken har misslyckats. Det är lite märkligt, jag kan inte dra mig till minnes att någon politiker någonsin har ansett att invandringspolitiken har lyckats. Varken före eller efter mordet. Men då finns det ju en gammal beprövad räddningsplanka att ta till: etnicitet som förklaringfaktor till misslyckandet.

För det är ju enligt media och politiker ursprungsbefolkningens fel att invandringen är ett fiasko.

Expressens Britta Svensson har i dårtrypande krönikor målat upp bilder om hur synd det är om den känslokalle mördaren. Han fick lida stort för sin illgärning, då han inte fick hålla sitt barn i famnen och då hans fru grät i rätten. Det visar att livet som mördare sannerligen inte är lätt.

Tänk att tvingas se sin fru gråta.

Det kommer inte Ingers änkeman få se henne göra någon mer gång.

RA.

Ursprungsartikel
Källa: Fria Tider (importerat inlägg)