Ny praxis: asylsökande barnfamiljer från Gaza ska inte skickas tillbaka

Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik har nu bedömt situationen i Gaza med tanke på de asylsökande barn som kommer därifrån. Det instabila säkerhetsläget och den mycket dåliga humanitära situationen i Gaza gör att barn i regel inte ska skickas tillbaka dit.

Mikael Ribbenvik slog nyligen fast i ett rättsligt ställningstagande att det råder svåra inre motsättningar på Gazaremsan och att områdets myndigheter normalt inte kan erbjuda invånarna skydd mot allvarliga övergrepp. Nu har Mikael Ribbenvik gjort ytterligare ett rättsligt ställningstagande om situationen i Gaza – denna gång med fokus på de asylsökande barnen därifrån.

Situationen är mycket svår för invånarna på Gazaremsan, som är utsatt för blockad och isolering, särskilt för barnen. Deras tillvaro präglas av det instabila säkerhetsläget, utbredd fattigdom och avsaknad av framtidsutsikter. Möjligheten till skolgång och tillgången till vård är i många fall begränsad. Dessutom råder det brist på mat, vatten och elektricitet.

Mot bakgrund av det den samlade informationen om Gaza anser Migrationsverket att asylsökande barn i regel inte ska skickas tillbaka till området. Förhållandena är så särpräglade att barn därifrån som saknar skyddsskäl i många fall kan få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Detta gäller både ensamkommande barn och barn i familj. Om ett asylsökande barn beviljas uppehållstillstånd är utgångspunkten att föräldrarna också får stanna här.

– När det gäller synnerligen ömmande omständigheter väger vi dock alltid samman alla omständigheter i ärendet innan vi fattar beslut. Dessutom gör vi som vanligt en individuell prövning av alla ärenden, säger Mikael Ribbenvik.

MGV

Barnfamiljer i Gaza

Kortare väntan för asylsökande

För två år sedan fick en asylsökande vänta drygt nio månader på besked från Migrationsverket. Idag går det betydligt snabbare – 4,5 månader är den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut från verket. Och ännu fortare ska det gå. Ett nytt arbetssätt har visat sig vara nyckeln till framgången. Smartare nyttjande av resurserna bidrar till både snabbare handläggning och bättre kvalitet. Metoden bygger på några bärande principer:

• Tidiga och kvalificerade insatser direkt när en person söker asyl.
• Arbete i team.
• Problemlösning med snabba åtgärder.
• Regelbunden coachning och tät uppföljning.

Migrationsverket har stora förhoppningar om det nya arbetssättet.

Det var under förra året som Migrationsverket började testa det nya sättet att arbeta med asylärenden. Sedan dess har det införts på flera orter, till exempel i Göteborg, Stockholm, Boden, Uppsala och Malmö. Vid slutet av året räknar Migrationsverket med att merparten av enheterna inom asylprocessen arbetar enligt den nya metoden. Samtidigt som Migrations-verket inför ett nytt arbetssätt pågår också en stor insats för att komma till avslut i de ärenden som är äldre än sex månader.

MGV
PDF – Migrationsverkets nya arbetssätt i asylprocessen

Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)