Svensk media, är den inte fantastisk? Idag tycks ett nytt all-time low ha nåtts.
I kvällens nyhetssändningar väljer TV4 att fullständigt stoppa huvudet i sanden och inte ens nämna Landskrona. Går det inte att bortförklara kan man alltid försöka låtsas som det regnar?
SVT:s Rapport däremot slår på stort med att Sverigedemokraternas Kent Ekeroth publicerat den misstänkte gärningsmannens namn och födelsedata på sin blogg – underförstått att detta är långt värre än själva händelsen som utlöst det hela från början. Och sen den obligatoriska intervjun med Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, som maler på i vanlig ordning.
SD:s presschef Mattias Karlsson frågas av en reporter om de hade hängt ut en misstänkt gärningsman med ett svenskklingande namn. Vad denna reporter uppenbarligen inte är medveten om är att detta görs med jämna mellanrum. Skillnaden i det här fallet är att misstänkt gärningsman tillhör en grupp människor som alltför ofta uppvisar ett upprepat oönskat beteende, vilket bara det är ett stort problem.
I samma nyhetssändning rapporteras även om att allt fler söker skyddad identitet i Sverige. Ödets ironi?
Samtidigt fortsätter tidningarna att mala på med krönikor fyllda av floskler och bortförklaringar och följer därmed den utstakade vägen vi alla väntat oss. Nu fattas bara en tv-sänd gala mot våldet så är cirkeln sluten. När det hela lagt sig är det business as usual för landets journalister och politiker som fortsätter att gå hem till sina innerstadslägenheter eller den fina etniskt segregerade villaförorten där det mest mångkulturella inslaget är den trevliga killen på pizzerian något kvarter bort.
I Sverige är det alltid gärningsmannen (misstänkte i det här fallet hittills) och dennes familj som är det stora offret, inte den utsatte. Är han också av utländsk härkomst är det dessutom samhällets fel.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar