Mediadrevet efter fallet med den 78-åriga kvinnan i Landskrona har gått hårt mot Sverigedemokraterna, som ålagts både skulden för den spända situationen i kommunen och för att utnyttja det hela för egen vinning. I stort sett varje dag sedan vansinnesdådet har det skrivits om ”pöbeln”, ”lynchmobben” och ”hatet” ute på internet och hur synd det är om misstänkt gärningsman och dennes familj – men framför allt hur det hela på något sätt är sammankopplat till SD.
Men har någon frågat just SD själva om det hela? Även om SD:s andre vice partiordförande Carina Herrstedt nu bjudits in till ”Debatt” i SVT1 ikväll minns vi nog alla hur det gick till sist SD var inbjudna till programmet – Granskningsnämnden svämmades över av anmälningar.
Det ändrar vi på här och nu, med en för PI exklusiv intervju med SD:s Louise Erixon, ledamot i SDU (SD:s ungdomsförbund):
 | - Jag tycker att politiker generellt ska undvika att blanda sig i enskilda fall av trauman som inträffar i samhället. Däremot tycker jag att när något så extremt som detta i Landskrona sker, som så uppenbart hör ihop med de samhällsproblem som vi beskriver och många känner igen sig i, så finns det anledning att ta det på största allvar. | |
SD skulle aldrig och behöver heller inte belysa denna händelse för egen vinning. Folk kommer att rösta på oss ändå. Detta just p.g.a. att de känner igen sig i vår verklighetsbeskrivning och förstår att det som hänt är en negativ effekt av det mångkulturella samhället.
Media är väldigt duktiga på att dumförklara verklighetens folk. Det ges ett sken av att de verkligen inte kan se kopplingen mellan det som hänt och den politik som förts på egen hand, utan väljer då att beskylla ett politiskt parti som oss.
Ligger det då någon sanning i det som gammelmedia nu spyr ut dagligen?
- Att vi skulle vara ansvariga för den spända situationen är för mig genuint trams. De som har yttersta ansvaret för att folk känner sig rädda och inte vågar gå ut längre är våldsverkarna. De som är ansvariga är de som inte känner gemenskap med resten av folket och därför utan empati kan våldta kvinnor, råna sina medmänniskor och som nu t.o.m. ha ihjäl en äldre kvinna.
Givetvis är våra meningsmotståndare nu fruktansvärt rädda att människor börjar ifrågasätta deras mångkulturella samhällsprojekt och därmed väljer att rösta på SD. En rädsla som jag tror är befogad.
Varför detta hårda fokus på just SD?
- Media, liksom de andra partierna är givetvis vid medvetande om SD:s problembeskrivning och de vet att denna fasansfulla händelse kommer få fler människor att välja bort riksdagspartierna för ett parti som skildrar verkligheten i enlighet med medborgarnas uppfattning.
Hur ser du personligen på hur media hanterat det hela?
- När jag har läst artiklar, krönikor och texter skrivna av allehanda "experttyckare", blir jag besviken och jag ser en röd tråd i att man på något vis försöker framställa gärningsmannen till ett offer. Man förnekar att det finns en koppling mellan invandrare och överrepresentationen i brottsstatistiken och i och med detta blundar man fullständigt för de egentliga sakförhållanden som finns och det tycker jag är oerhört oförskämt mot den mördade kvinnans anhöriga.
En stor del av fokus har lagts på att SD har ett starkt fäste i just de södra delarna av landet, vad tror du att det beror på?
- Jag tror att det har att göra med att man vill förminska oss och ge bilden av att vi är ett litet parti men med ett starkt stöd i vissa landsbygdskommuner i Skåne. Detta för att avskräcka potentiella väljare i övriga landet från att rösta på oss i kommande val. Faktum är dock att ca 75% av våra väljare inte bor i Skåne.
Valet 2010
Valet närmar sig med stormsteg och SD ser ut att ha en bra chans att komma in i riksdagen. Som kvinna, och dessutom ledamot i SD:s ungdomsförbund, i ett parti som ofta påstås inte vara något för kvinnorna, varför tycker du att SD ändå är det?
- Personligen tycker jag att SD är det bästa alternativet för mig som kvinna. Jag vill leva i ett samhälle där jag uppfattas och upplevs som en jämlike det andra könet och jag vänder mig starkt emot det "könskrig" som många försöker att hetsa samhället till. Man ställer kön mot kön och grupp mot grupp vilket jag inte tror gynnar någon i längden, snarare tvärtom.
Min analys är att SD ofta fått fokus på de mindre "mjuka frågorna". Det har exempelvis kunnat handla om skärpta straff och en marginaliserad invandringspolitik. Detta samtidigt som attityden mot oss har vart väldigt hård i media. Vi har inte fått tillräckligt fokus på våra mjuka frågor som exempelvis valfriheten i föräldraförsäkringen, äldrepolitiken och djurens rättigheter. En trend som jag tror i längden kommer att vända.
Samtidigt vill jag understryka att inte jag, bara för att jag är kvinna kan tala för alla andra kvinnor i samhället. Den enda jag kan göra är ju att tala för mig själv precis som vilken annan person som helst – man som kvinna, och göra en analys.
Hur tror du medias bevakning av SD kommer att se ut desto närmare valet vi kommer?
- Om vi tittar på valet 2006 och innan dess var tongångarna mot oss i media väldigt hårda. Man valde nästan alltid att sätta negativa epitet innan vårt partinamn då det blev benämnt i media. Man valde att nästan aldrig tala med oss i media, medan man mer än gärna talade om oss i negativa termer.
Hittills under mandatperioden har jag sett en positiv utveckling. Det är mycket mer vanligt förekommande att vi blir objektivt och rättvist behandlade i media och jag hoppas naturligtvis att det är en utveckling som kommer fortgå fram till valet.
Samtidigt har jag märkt att media flera gånger under de senaste åren har "bytt taktik" och man testar olika sätt att hantera och rapportera om oss på. Det finns ingenting som säger att de inte kommer att fortsätta med detta och i värsta fall börjar de med "nedtystningsmetoden" igen, vilket jag verkligen inte hoppas på.
Men oavsett hur de väljer att rapportera – schysst och objektivt eller nedtystande och oetiskt, kommer vi att växa. Väljarna märker när vi blir orättvist behandlade och reagerar därefter och när vi får en korrekt beskrivning i media lockas det också väljare.
Vilka frågor brinner du själv extra mycket för?
- Demokrati och yttranderättsfrågor är angelägenheter som förutom invandringspolitiken drog mig mest till SD när jag engagerade mig i början på 2006. Samtidigt är jag väldigt glad över att äldrepolitiken är en fråga som SD sätter stor vikt vid inför valet. Den kommer att prioriteras väl och det glädjer mig enormt. Det är på tiden att de äldre i vårt samhälle får upprättelse.
Alla har vi någon äldre i vår omgivning som vi bryr oss om och alla vill ju att de äldre ska ha det bra när det gäller levnadsstandard och trygghet av alla de slag. Det finns mycket som våra styrande politiker borde skämmas över när det gäller hanteringen av våra gamla. Jag vill vara med och förändra situationen för dessa.
Ofta görs jämförelsen med Ny demokrati som gjorde en snabb tur och retur-resa i svensk politik. Ligger det något i jämförelsen och finns det en risk att SD går samma öde till mötes?
- Likheten mellan våra partier är att NyD precis som SD var ett oppositionsparti som lyssnade på vanligt folk och drev deras frågor utan politiskt korrekta glasögon. Dock anser jag att risken att SD skulle gå samma öde tillmötes som NyD är obefintligt då SD är ett parti som sakta men säkert har byggts upp från grunden. Vi är ett parti som bygger på en folkrörelse, till skillnad från NyD som byggde sitt parti på ett litet antal men rika och mäktiga personer.
SD har en ideologisk och stabil grund att stå på, som enar de medlemmar och sympatisörer vi har och ständigt fortsätter att knyta till oss. Den riksdagslistan som nu är framtagen är en mycket bra grund för att bilda en enig, kompetent och drivande riksdagsgrupp. Jag ser alltså att vi har riktigt bra förutsättningar till skillnad från NyD.
Drömscenario när samtliga röster är räknade i valet i september?
- Drömmen är så klart att SD blir Sveriges tredje största parti och får en vågmästarposition mellan blocken. Det kommer att ge oss ett oerhört stort förhandlingsutrymme, vilket i sin tur ger oss ansenligt möjligheter att faktiskt kunna få genomdriva vår politik i praktiken.
Vi har sett hur den utvecklingen har skett i Danmark. Ett relativt litet parti kan faktiskt förändra hela den politiska arenan och debatten, och det kan även ske i Sverige.
Stort tack till Louise Erixon! Hennes blogg hittar du här.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar