Riksdagspartierna anställer nu folk som ska jobba med sociala medier i valrörelsen. Rädslan att Sverigedemokraterna ska äga arenan är förlamande. Det är ett agerande i ren desperation, för vad ska egentligen en Centerpartist eller Socialdemokrat twittra och blogga om? Finns det något som dessa människor brinner för? Finns det någon som brinner för vad en Kristdemokrat har att säga om exempelvis skolfrågan? (gäsp)
Jag menar, även om man har betalt för att chatta så måste det ju finnas någon substans i det man skriver… Någon intressant vinkel, något som gör att just det ämnet känns VIKTIGARE än det faktum att det just nu brinner i våra förorter.
För det är precis vad man har att konkurrera med: Den viktigaste frågan någonsin i svensk historia vs Något småaktigt gnabb mellan sex mittenpartier…
I dag är SD-sympatisörer totalt dominerande bland sociala medier. Inte som strategi, utan genom ett brinnande MÅSTE.
Engagemanget har inte uppkommit som ett resultat av något hemligt dekret som gått ut från Jimmie Åkesson, det handlar helt enkelt om att vi är jävligt många som är jävligt trötta på samhällsordningen. Det är även därför som Vänsterbloggarna tar en så tydlig andraplats. – Dom är visserligen färre, men dom är också trötta på hur samhället ser ut, vill få till en förändring.
Viljan att förändra saker väcker av naturliga skäl engagemang.
Ta valfri debattartikel som avhandlar SD i kvällstidningarnas Internetupplagor. Titta på kommentarerna (om dom inte modererats bort). Titta på vilka bloggar som länkar till artikeln.
Vilka dominerar?
Hur MYCKET dominerar vi?`
I ljuset av det är det inte förvånande att en löjlig parti-sympati-omröstning på Kanal 5 och TV4:s text-TV gav ett, för etablissemanget, beklämmande resultat.
263 SMS-röster på Sverigedemokraterna var nog för att TV4 och Kanal 5 skulle stänga omröstningen. Då var Sverigedemokraterna uppe i 46,1 % av rösterna…
DN gick ut stenhårt med att SD hade kapat valet. Hur det skulle gått till när röstningen var begränsad till en röst per mobilnummer är oklart. Det är inte så viktigt när det gäller Sverigedemokraterna. Något lurt var det säkert…
Vad sägs om NEJ. Vad sägs om att förklaringen kan hittas i att Sverigedemokrater faktiskt engagerar sig mer än människor som slentrianröstar på Moderaterna eller Socialdemokraterna.
Vad sägs om att ungdomar, där Sverigedemokraterna är tredje största parti enligt senaste skolvalet, faktiskt har större benägenhet att SMS-rösta än trötta gubbar och tanter som röstar på Socialdemokraterna för att dom "alltid gjort det"?
Hur engagerad är gemene Moderat eller Socialdemokrat i dag? Hänger majoriteten av dessa människor ens med i den dagliga politiska debatten? Kan dom nämna några ministrar? Har dom ork till att bry sig? Är det ens viktigt med politik? Är måhända altanen och trädgården viktigare?
För oss SD-vänner är det definitivt viktigt. Vi är helt på det klara med vad det innebär att vi välkomnar motsvarande en SAAB-fabrik av arbetslösa människor var fjortonde dag till Sverige.
Vi är på det klara med vad det innebär kanske just DÄRFÖR att vi enligt våra belackare är lågutbildade, arbetslösa stackare som tvingats leva för mycket i verkligheten. Kanske just därför att vi inte haft tid att förkovra oss i trädgårdsfrågor och andra viktiga bestyr som man håller sig till i rasrena bostadsområden.
Vi hade säkert haft en betydligt friskare och opåverkad syn om vi hade fått leva det goda livet. Vi hade varit mindre engagerade då också, lite mer… slentrian.
Lite mer proportionerliga i våra uttryck.
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sd-misstanks-ha-kapat-opinionsmatning-1.1037857
http://www.dagensmedia.se/asikter/debatt/article116672.ece
Ursprungsartikel
Källa: Inget val (importerat inlägg)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Detta var nog det finaste jag läst sen jag konfirmerade mig. Fantastiskt bra sammanställd analys. Jag har aldrig själv tänkt denna tanke fullt ut.
I "den nya blåsippans väg" finns det någon strof om att "inget är så starkt som en idé vars tid är inne."
Jag kan tänka mig att vi (folket) befinner sig där SAP befann sig i början av 1900-talet. Många människor (såväl arbetare som medelklass) var trötta på de översittarfasoner som den tidens adel (kapitalister och överklassen) utsatte folket för. Men trots det upplevdes SAP och socialisterna som störande av borgare och en majoritet arbetare i många år. Men tiden var mogen; och på några decennier lade de sedan beslag på makten i decennier.
Vi är vid samma typ av brytningspunkt. Många människor är trötta på dagens "adel" och deras översittarfasoner; dvs journalisterna, politikerna och "de intellektuella". Men SD upplevs säkert som störiga av många; och det beror naturligtvis på samma sak som för 100 år sedan: det är makten som äger medierna!
Och nu ställs plötsligt allt upp och ned. Folket börjar äga medierna mer och mer. Och Inget är så starkt som en idé vars tid är inne!
UncleBob:
Låt det inte råda någon tvekan om att Sverigedemokraterna har en påläst, engagerad och envis väljarkår.
Hur skall man annars förklara det övertag vi har i opinionsbildningen på nätet, i bloggosfären, i medias kommetarfält?
Detta trots att vissa tidningar konsekvent censurerar Sd-vänliga insändare. De raderas utan förklaring helt enkelt. Klart man blir förbannad.
"Nobody puts baby in the corner"
Visst är det så att en del skribenter inte har en "rumsren" fårmåga att uttrycka sig i skrift.
Men bortsett från rena högerextremister som lika gärna kunde vara vänsterprovokatörer under falsk flagg är debattinläggen de flesta gånger insiktfulla och relevanta.
Det samma kan knappast sägas om de kommentarer som bär en tydlig vänsterprägel. De är ofta förbittrade på det övertag som Sd har i debatten och svarar oftast med Ad Hominem och andra liknande argumentationsfel.
Trots att jag personligen är en uttald anti-nazist så har jag blivit kallad för "nasse" och rasist av svagbegåvade individer på nätet. Åt sådant rycker jag på axlarna. So what?
Som dräpande slutkläm får vi ibland veta att Sd minsann har "90% kriminella" bland sina företrädare, något jag aldrig lyckats få belägg för.
Å andra sidan är nonsensargument som i exemplet så oerhört kontraproduktivt för vänstern.
När "Verklighetens folk" läser sånt skröfs reagerar de allt oftare med att ta parti för Sd.
DET är anledningen till att PK-adel och "de intektuella" tappat förtroendet och tvingas anställa folk som skall blogga och "twittra" för dem.
Deras panikreaktioner är ett bevis på hur desperata de blivit när folk inte tycker "rätt".
SMS röstningen som hölls i Tv4:s TextTV var riktigt dråpligt.
Att många Sd:are var aktiva med att rösta kunde ju inte accepteras.
UncleBob
Skicka en kommentar