Kurdisk familj utan möjlighet till egen försörjning i Irak beviljas uppehållstillstånd

En kvinna, född 1950 reste in i Sverige i september 2007 tillsammans med sina vuxna barn som är födda 1982 och 1984. Familjen ansökte om uppehålls-och arbetstillstånd samma dag de anlände.

Som skal for kvinnans ansökan har hon i huvudsak anfört att hon och sina vuxna barn vid ett återvändande till Irak riskerar att dödas av sin klan på grund av att hon levt tillsammans med en kristen man. Kvinnan är kurd och kommer från Kirkuk. Till stöd for sin identitet har hon lämnat in ett irakiskt medborgarskapsbevis och identitetskort.

Kvinnan har uppgivit att ett tredje barn till henne är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd. Poles som även är far till alla barnen är också bosatt i Sverige, men hon har inte haft någon kontakt med honom sedan 1984.

Migrationsverket avslog personernas ansökan den 24 september 2008 och beslutet överklagades till migrationsdomstolen.

Till stöd for sin talan har klaganden i migrationsdomstolen åberopat samma omständigheter som hos Migrationsverket och lagt till bl.a följande:

Kvinnan riskerar alltjämt att straffas vid ett återvändande till Irak med anledning av sitt tidigare förhållande med en kristen man. Klagandena kan inte längre påräkna sig stöd från Zangana-klanen gentemot Jabari-klanen, eftersom den senare nu vuxit sig sa stark att det inte ar möjligt, Polisen saknar både vilja och förmåga art utreda brott och gripa förövare. Klagandena hotas alla till livet av hedersrelaterade skäl som är religiöst motiverade och har sin grund i att kvinnan valde att leva och bilda familj med en kristen man. Säkerhetsläget i Irak är ytterst osäkert och under sommaren 2009 har våldet tilltagit. Den irakiska civilbefolkningen omfattas inte av de diverse vapenvilor som olika milisgrupper ingått, utan löper hela tiden samma stora risk art utsättas for olika slag av våldsdåd av muslimska extremister.

Klagandena har gett in två utskrifter från Internet som uppges vara utdrag ur den irakiska civil-respektive straffrättsliga lagstiftningen samt en översättning av nämnda utskrifter.

Migrationsdomstolen:
Klagandena har genom de ingivna handlingarna och av vad som i övrigt framkommit i målet inte styrkt sina identiteter men gjort sannolikt att de är hemmahörande i Kirkuk i Irak. Deras behov av skydd ska därför prövas mot förhållandena som råder dar. Dokumenten som klagandena gett in är inte av sådan beskaffenhet att de ensamma kan styrka det åberopade skyddsbehovet utan värderingen av den skriftliga bevisningen får ske sammantagen med bedömningen av deras berättelser.

Klagandena är av kurdisk etnicitet och riskerar på grund av kvinnans utomäktenskapliga förbindelse med barnens far utsättas for hedersrelaterat våld som har sin grund i den skam som kvinnan anses ha ådragit sin familj och sin klan genom art leva ogift och bilda familj tillsammans med en kristen man. Kvinnans fars klan kan inte längre skydda dem mot Jabari-klanen som vuxit sig allt starkare sedan Saddam Husseins fall år 2003 och där klanmedlemmar innehar en rad höga poster inom polis och rättsväsende.

Klagandena har uppgett att de alla är analfabeter och aldrig har gått i skolan eller varit yrkesverksamma.

Av landrapporteringen i målet framgår att situationen i Kirkuk alltjämt präglas av att det rader svåra motsättningar där, både mellan sunni-och shiamuslimer och mellan muslimer och kristna. De övergrepp som klagandena riskerar utgår i första hand från enskilda, vilket medför att det också måste övervägas vilket skydd de irakiska myndigheterna skulle kunna bereda dem. Av landrapportering som åberopats i målet framgår att irakiska myndigheter inte kan förväntas bereda dem erforderligt skydd.

Kvinnornas möjligheter till egen försörjning i Irak får med anledning av vad som anförts ovan om kvinnors situation anses ytterst begränsade, Mot bakgrund av att den vuxna sonen är analfabet och dennes situation i övrigt finner migrationsdomstolen att han ensam inte kan antas utgöra ett sådant manligt nätverk som skulle kunna bereda mannan och systern det skydd de skulle behöva i hemlandet. Då övriga anhöriga i Irak, enligt klagandenas uppgifter, saknar vilja och förmåga att erbjuda kvinnorna erforderligt stöd, beskydd och försörjning anser migrationsdomstolen att de får anses sakna det nätverk av manliga släktingar som skulle kunna erbjuda dem stöd, beskydd och försörjning i Irak.

Migrationsdomstolen finner sammantaget att klagandena har gjort sannolikt att de vid ett återvändande till Kirkuk känner välgrundad fruktan att dödas eller utsättas för allvarliga övergrepp som har ett samband med de svåra motsättningarna där. Vidare anser domstolen att de inte kan erhålla skydd gentemot sådana övergrepp av myndigheterna i hemlandet. Migrationsverket har inte visat att det för klagandena föreligger ett möjligt och relevant inre flyktalternativ i Irak. Vidare anser migrationsdomstolen sammantaget art det inte ar rimligt for klagandena art söka tillflykt i någon annan del av lrak.

Klagandena ar således art anse som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 UtlL.

Överklagandet ska därför bifallas och Nahida, Pare och Hewa beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige.

I avgörandet har rådman Maria Persson samt nämndemännen Anita Gradin, Inger Lidberg och Valter Oom deltagit.

Källa:
Migrationsdomstolen i Stockholm – UM 11707-08

Kontakt med artikelförfattaren
redaktion.vast@frianyheter.nu

Ursprungsartikel
Källa: Fria Nyheter (importerat inlägg)