Gudmundsson skriver en mycket bra krönika om den svenska förmenta godheten. Så här skriver han i sin artikel. På politikområde efter politikområde har den skadliga förmenta välviljan behållit greppet. Den ses inom socialförsäkringssystemen, där överutnyttjande i generositetens namn lett till utslagning och resursbrist. Den finns i skolan, där barn hellre utlämnas till mobbare än underkastas stränga regler. Den återkommer i asylpolitiken, där förbrytare ges uppehälle och mer behövande avvisas. Och inte minst syns den i kriminalpolitiken, där rädslan att inskränka förövarens frihet tillåts överskugga offrets behov.
Att vända detta är ett värdigt politiskt projekt.
Problemet är att om allt inom skolans värld beskrivs som skolans och lärarnas fel, fast det inte är det, så åtgärdas allvarliga problem aldrig. Samhället tar den bekväma vägen att skylla alla problem på just skolan i stället för att någonsin gå till roten med det onda. Problemet är också att ju "snällare" lärarna är mot barnen, ju elakare är barnen mot varandra.
Problemet är att ju fler kriminella asylsökande som tillåts stanna, ju fler medborgare blir utsatt för grova brott helt i onödan. Denna politik är kanske det grymmaste sätt man kan tänka sig för att verka "god".
Problemet är att ju fler brottslingar som går lösa, ju fler människor blir utsatt för våldsbrott. Man kan tala om att vid en viss gräns måste politikerna själva bära ansvaret för våldsbrott utförda av människor som med allt sunt förnuft borde sitta i fängelse eller blivit avvisade från vårt land.
Den förmenta "godhet" som våra riksdagsmän så gärna vill lägga i dagen har enbart lett till allvarliga brister i vårt samhälle och gjort hela samhället sämre. Denna "godhet" har orsakat lidande och hindrat samhällsutvecklingen, den har också gjort samhället otryggare. Förmodligen är det viktiga inte att vara god på riktigt utan att synas god inför väljarna, vilket gjort det hela ännu värre. Vi kan med rätta tala om godhetens tyranni i svensk politik.
Länk Gudmundsson SvD
Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar