Migrationsverket försöker få fram fingeravtryck på alla asylsökande som bedöms vara över 14 år. De fingeravtryck man får fram kollas sedan upp i Eurodacregistret där man kan se om personen ifråga lämnat sitt fingeravtryck tidigare i Sverige eller något annat land som ingår i Eurodacsamarbetet. Fria Nyheter har ställt ett par frågor till Migrationsverkets presstjänst om hur det gick med fingeravtryckstagandet 2009:
FN: Hur många asylsökande försökte Migrationsverket ta fingeravtryck på under 2009?
Migrationsverket: Migrationsverket tar fingeravtryck på samtliga asylsökande som fyllt 14 år. Under 2009 upptogs fingeravtryck från omkring 19,500 asylsökande.
FN: I hur många fall misslyckades man med att få fram användbara fingeravtryck?
Migrationsverket: De upptagna fingeravtrycken registreras dels i en nationell fingeravtryckbas och dels i den sameuropeiska fingeravtrycksdatabasen Eurodac.
Registrering i den nationella fingeravtrycksbasen sker manuellt med datastöd (AFIS). Alla upptagna fingeravtryck kan registreras och
endast i undantagsfall är det omöjligt att koppla samman olika upptagningar från samma person på grund av misslyckade upptagningar. Migrationsverket för ingen statistik över antalet men det rör sig om ett fåtal per år.
Registreringen i Eurodac är en automatisk process som är betydligt mer känslig än den nationella motsvarigheten. Under 2009 misslyckades omkring 2,700 upptagningar. Antalet misslyckanden är inte likställt med antalet personer då det i samband med dessa vanligen utförs nya
försök.
FN: Hur många träffar fick man i Eurodac?
Migrationsverket: Under 2009 gav fingeravtrycken från ca 6,100 asylsökande träff mot ca 9,700 i Eurodac registrerade fingeravtrycksupptagningar.
FN: Av de träffar man fick i Eurodac, hur många hade redan lämnat sitt fingeravtryck i Sverige?
Migrationsverket: Under 2009 hade ca 2,300 asylsökande tidigare lämnat fingeravtryck i Sverige vid ca 3,100 tillfällen.
FN: Hur många av de 2300 gav träff eftersom de sökt asyl i Sverige tidigare?
Migrationsverket: Samtliga 2300 hade tidigare ansökt om asyl i Sverige.
FN: Hur många av de 2300 hade tidigare sökt asyl i Sverige, men under en annan uppgiven identitet?
Migrationsverket: Statistik saknas för denna uppgift.”
3 594 Dublinärenden 2009
En asylsökande har inte rätt att välja vilket land som ska utreda och pröva skälen för asyl. EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Schweiz har undertecknat Dublinförordningen som reglerar vilket land som ska pröva ärendet. Detta eftersom man inte vill ha en situation där asylsökande reser från land till land. Principen första asylland innebär att en asylsökande ska ansöka om asyl i det första europeiska landet denne kommer till.
Om Sverige kan bevisa att en asylsökande redan ansökt om asyl i ett land inom Dublinförordningen kan Migrationsverket lägga ned ärendet och skicka den asylsökande till rätt land.
Förra året ansökte bevisligen 3 594 personer om asyl i Sverige trots att de redan prövat sitt ärende i ett annat europeiskt land.
Ursprungsartikel
Källa: Fria Nyheter (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar