Fel slutsatser av ledarredaktionen på DN

I en artikel på DN opinion så vill ledarreaktionen belägga att det i princip bara är antalet år i Sverige och svenskkunskaper som är avgörande för om immigranter får ett jobb i vårt land. Hela resonemanget bygger på en del avgörande felaktigheter, även om kunskaper i svenska språket naturligtvis är avgörande för at få ett anständigt jobb. Vi tittar på vad ledarredaktionen skriver.

På tisdagen presenterade Saco och Svenskt Näringsliv ny statistik om utlandsföddas sysselsättning, framtagen av SCB. Chilenare och iranier som varit i Sverige i mer än tjugo år arbetar i lika hög grad som Svensson, i alla fall om de är akademiker. Och sett som grupper är de båda bättre utbildade än medelsvensken.

SCB har sällan eller aldrig fel rent statistiskt. Alltså kan vi anta att deras statistik stämmer även i detta fall. DN:s slutsatser tror i alla fall inte jag på dock, det beror inte enbart på antal år i Sverige eller överlägsna språkkunskaper att dessa två grupper (chilenare och iranier) har etablerat sig på arbetsmarknaden. Att dessa två grupper har så mycket högre närvaro i förvärvslivet tror jag faktiskt har att göra med att det helt enkelt är helt andra typer av människor än de som kommit hit senare. Första vågens chilenare flyttade inte hit av ekonomiska orsaker, utan för att de faktiskt riskerade ett nackskott om de stannade kvar i sitt hemland.

Pinochet var inte helt ointelligent. När väl första vågen av flyktingar kommit till Sverige så tömde Pinochet Valparaisos slumkvarter med allehanda dagdrivare och skickade till Sverige som flyktingar. Skulle SCB göra en undersökning på denna grupps förvärvsaktivitet skulle den sannolikt hamna på samma låga nivå som alla nutida immigrantgrupper.

Dessutom så har vi faktiskt ingen arbetskraftsbrist i vårt land längre, det är svårt för alla att få ett anständigt jobb. Svenska ungdomar klagar förgäves på hur svårt det är att få ett jobb, samtidigt som våra regeringar importerar människor både som asylsökande och som arbetskraftsinvandrare. Att vår immigrationspolitik faktiskt saknar folkligt stöd gör det inte heller lättare att få jobb för nya medborgare i vårt land. Likväl som att många människor "röstar med fötterna" så kan arbetsgivare "rösta med anställningar". Vidare så står det så här i artikeln.

De bristfälliga resultaten av undervisningen i svenska för invandrare, sfi, står ofta i centrum – utan att något händer. Men det finns förutsättningar för en uppryckning. 46 procent av infödingarna bor i arbetsmarknadsområdena Stockholm/Solna, Göteborg och Malmö/Lund. Bland de utlandsfödda bor 62 procent i storstadsregionerna.  

Att 62 procent av de utlandsfödda bor i storstadsregionerna och ändå inte lyckas få jobb indikerar att hela immigrationspolitiken är misslyckad, hur många bevis skall det behövas? Våra nya immigranter flyttar till storstadsregionerna där chanserna att få jobb är störst, ändå får de inga jobb. Att skaffa ett jobb var ju dessutom ett argument för att inte avskaffa EBO-lagen, rätten för nya immigranter att bosätta sig var de själva ville, oftast i ett modernt ghetto. Vi undrar när våra politiker skall förstå att den nuvarande immigrationspolitiken är bankrutt och skadlig både för landet, dess befolkning och faktiskt för våra nya medborgare?

Länk DN

Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)