Egen erfarenhet?

”Egen erfarenhet eller proffessionell sådan!?”

Så löd rubriken till nedanståënde inlägg om Newsmill av Pia Nordin, publicerat på Newsmill den 13/1 -10.

Var ska nu den tyckande, åsiktslystna och kloka människan uttrycka sig när Newsmill nu lagt ner grundtanken av sin nättidning?

Nu när även Newsmill lagt till att tyckande och åsikter bara är till för proffs och direkt erfarenhet. Skulle det bedrivas samma krav på våra politiker i deras yrkesutövning så skulle många partier inte ha många att rekrytera till riksdagen eller ens på lokalnivå.

På vilket vis ska Newsmill hitta sina skribenter för artiklar inom de områden de efterlyser. Ta bara kravet att för att få en artikel publicerad i detta media ska du ha egen erfarenhet eller proffessionell sådan i ämnet som ska avhandlas.

Det är det nya kravet och uppdateringen från att varit en nättidning, ett media som startades för att få den vanliga människan, den som satt i sin egen kammare och inte hade ett forum att nå ut med sina åsikter, kloka synpunkter eller en tanke kring det som avhandlats i de stora drakarna, som vi kallar tidningarna DN och SVD, eller sensationsdrakarna, de gamla kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet.

Succén med folkets åsikter och röster i artikelform lät inte vänta på sig, men nu när succén nått sin höjdpunkt och givit Newsmill med denna idé välförtjänta utnämningar och priser, då tar samma nättidning bort sitt vinnande koncept och avkräver de som ska få en artikel införd, att den skribenten har proffessionell erfarenhet eller egen personlig erfarenhet i de ämnen som Newsmill vill få publicerat.

Hur många om ens någon har det CV det handlar om kring om Google ska lämna Kina i sin nuvarande form som företag, eller kring EU’s utfrågningar av dess ledamöter, blivande som avgående, vem är proffs på svensk Maffia, Pedofili, Invandringens plus och minuskonto, med mera…..

Inte ens anställda journalister på DN eller SVD innehar dessa kvaliteer och proffessionalism som Newsmill eftersträvar för artiklar, en utbildad journalist är inte per automatik proffs på de ämnen de skriver om, oftast inte alls. Den skolade journalisten har med sin skolning bara fått betyg på stavning, artikeluppbyggnad och läran i att söka grundkällan och det autentiska som ska ligga till grund för artikelns uppkommande.

Inte ens den läran ser man på de som kallar sig journalister idag, det haltar betydligt och ges bara ett legitimt utrymme om ämnet det ska skrivas om i sig ger läsare, helst läsarstorm. Därför är inte den journalistiska utbildningen något att lägga dyra studielån på. En stav och skrivkunnig person klarar av att producera artiklar med innehåll som håller för chockrubriker för läsaren, det som läsaren sen märker har lite att göra med artikeln i sig. Där skiljer sig varken DN, SVD, Expressen, Aftonbladet, Svensk Damtidning eller Se&Hör ett dugg.

Newsmill kom som en frisk fläkt och med något modigt och nytt, men någonstans på vägen fick Newsmill hybris och fläktsystemet rostade fast och nu valt samma firma som fixat och fixar de gamla fläktarna.

Vad har man sagt om företag inom asfalt, bensin och flyg och många fler där priserna på varan är misstänkt lika, verkat opåverkad av konkurrensen, är det inte där även den tidigare frisinnade Newsmill nu hamnat?

Misstänkt lika utbud, likriktning och samstyrning i vad som avhandlas, kritiseras och sen publiseras.

Jan Milld lade in denna kommentar:

Stämmer med min erfarenhet:

Jag har fått artiklar nekade om dels ”mänskliga rättigheter”, dels valsystemet.
Under 50 år har jag varit partipolitiskt aktiv inom fler olika partier, men det räcker inte.

Det här ingår i ett mönster där yttranderätt ska flyttas bort från vanliga människor till ”experter” och beslut flyttas bort från regioner och nationer till en övernationell nivå, flyttas bort från folkvalda församlingar till jurister och domstolar.

Ursprungsartikel
Källa: Newsmilld (importerat inlägg)