DN hade hösten 2001 artiklar om äldreboende och dagverksamheter anpassade för olika etniska grupper:
”I en kartläggning som Svenska kommunförbundet genomförde 1999 finns i Sverige tjugo äldreboenden avsedda för olika invandrargrupper. De var spridda över fjorton kommuner, varav Stockholm, Göteborg, Västerås och Örebro har fler än ett boende.”
”Huvudsyftet med etniskt anpassad äldreomsorg är att erbjuda vård på modersmålet. Det finns många äldre invandrare som aldrig har lärt sig svenska ordentligt trots att de levt länge i Sverige… Andra har kommit hit som gamla och inte haft anledning att lära sig svenska.”
”Förutom språket handlar det om att få leva i den kultur man är van vid, tillsammans med personer som har samma referensramar, så att man inte behöver förklara så mycket. Det skapar trygghet…”
I enkäten svarade flera kommuner att även om de idag inte har behov av äldreboenden anpassade för etniska grupper så finns en beredskap att öppna sådana om det skulle behövas.
Ett paradexempel är avdelningen Dalian på Lillhagsparkens äldreboende i Göteborg, öppnad år 2000. Där bor nu sju personer – från Chile, Bolivia och Uruguay och där arbetar inte mindre än fem undersköterskor.
Luis Narvarez, ordförande i Stödföreningen för äldre spansktalande, förklarar:
”Det är oerhört viktigt att få tala sitt modersmål med sköterskor och läkare”.
”Utöver möjligheten att få tala sitt modersmål är målet att de boende ska känna trivsel och omtanke. Trivsel innebär att de ska få träffa likasinnade, och omtanke att de ska uppleva det de känner igen,…”
År 2007 skrev DN åter om äldreomsorg för invandrare. Artikeln handlade om Eyyüp Sürek och det företag som han är VD för ”Järva Vård och Omsorg AB”.
Han såg ”chansen att skapa en äldreomsorg där respekten för den enskildes önskemål och värderingar får styra.”
”- Jag ser människan och hennes behov. Det finns många språkliga, kulturella och religiösa aspekter på omsorgen om äldre.”
”- Att äldre vill bli bemötta på det egna modersmålet och i ett sammanhang som han eller hon förstår är naturligt. Det kan handla om allt från vilken mat man serverar till hur man ser på religionsutövande. Vårt uppdrag är att anpassa verksamheten efter de behoven…”
Det låter respektfullt och omtänksamt, generöst och bra på alla sätt. Men…
…hur blir det om samma typ av önskemål förs fram av etniska svenskar på ålderns höst?
Ur Aftonbladet den 7/2 -95:
”ÄLDREVÅRD ACCEPTERAR RASISM
Äldre människor som inte vill bli vårdade av personer med invandrarbakgrund, får ibland som de vill att döma av en rundringning som P3-programmet Front i Sveriges Radio har gjort.
Front ringde till 20 ålderdomshem och hemtjänstenheter och frågade om de accepterar sådana önskemål. Endast fyra av de tillfrågade vägrade gå med på önskemålet. De övriga 16 svarade att det principiellt inte var något problem.”
Ett annat exempel:
Diskrimineringsombudsmannen fick år 2001 ett brev från en person som å sin gamla mammas vägnar frågade om mamman fick vägra hjälp av invandrare som talar dålig svenska. Dåvarande DO, Margareta Wadstein, svarade:
”Din mor gör sig inte skyldig till något lagbrott genom att framföra önskemål till hemtjänsten att hon inte vill få en invandrare som hemvårdare. Men det rättsliga problemet uppstår om kommunen, som arbetsgivare, tillmötesgår önskemålet.”
Ett tredje exempel:
Ur fackförbundstidningen Kommunalarbetaren, nr 16/01:
”ASSISTENTER NEKADES JOBB FÖR ATT DE VAR INVANDRARE
Invandrare nekades arbete som personliga assistenter. Men trots att fallet uppmärksammades har ännu inget hänt.
Diskrimineringen i Trollhättan berodde, enligt personalchef Per Johanssons yttrande till diskrimineringsombudsmannen (DO), på att vårdtagaren i vissa fall inte ville ha en assistent av utländsk härkomst. Vårdtagarens önskemål är dock ingen ursäkt.
- Ska man följa DO har kommunen ingen skyldighet att tillhandahålla en personlig assistent om vårdtagaren inte vill ha den som kommunen först erbjuder. Tackar vårdtagaren nej blir det helt enkelt ingen assistent,…”
Ställ detta mot de krav som anses legitima, för att inte säga helt självklara, beträffande invandrare.
Ursprungsartikel
Källa: Jan Millds blogg - Tänd ett ljus! (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar