ICA-kuriren har i nummer 46 (9 november) ett reportage med rubriken: Skolk i islams namn – vad ska skolan göra? Man berättar om Vattudalsskolan i det lilla Strömsund i norra Jämtland som fått ett tillskott av 70 uzbekiska invandrarbarn. Många av dessa kommer från islamskt troende familjer som nu motsätter sig sexualundervisning, religionsundervisning, idrott, simning, bild- och musik-lektioner. Skolverkets råd till skolan är "dialog med föräldrarna", vilket endast lett till mer och allt trassligare individuella särlösningar. Flickor i 8:an och 9:an går i nikab (endast ögonen syns). Skolans rektor Lars Rönnerstrand säger att de nu nått vägs ände.
Avskriven text:
Religion och traditioner har lett till könsuppdelad undervisning och utbrett skolk från sexundervisningen i världens modernaste, mest jämställda land. Bland annat i Strömsund.
Här krockar den svenska skolplikten med sträng religiositet och krav på könsåtskillnad. I Vattudalsskolan i Strömsund har man misslyckats med att ge alla barn, oberoende av kön, den likvärdiga utbildning som de enligt skollagen både har rätt till och måste delta i. Strömsund ligger i norra Jämtland. En glesbygd som de senaste åren fått en välkommen befolkningsinjektion i form av cirka 30 familjer från Uzbekistan, med drygt 70 barn som ska slussas genom skolsystemet. En strikt tolkning av islam gör att vissa av de uzbekiska barnen uteblir från idrotten och lektionerna i sex och samlevnad.
Bildlektioner där man ritar av människor och djur är tabu. Att dansa och sjunga likaså. Barn går upp i rök när religionsundervisningen berör andra läror än islam och även hemkunskapen har varit ett problem, för killarna.
-Skolverkets råd är en dialog om skolplikten med föräldrarna. Vi har försökt med det i två-tre år utan att komma någon vart. Vi känner att vi har nått vägs ände, säger skolans rektor Lars Ronnestrand. Han är rådvill och beskriver en balansgång mellan lag och hänsyn till de inblandades känslor och övertygelser. Att inrätta en böneplats i en av skolans lugnaste vrår var inga problem. I viss mån har undervisningen även anpassats till de religiöst grundade önskemålen om könssegregering. Hur långt ska man gå?
-Vi har varit tillmötesgående när det gäller simningen. All undervisning är viktig, men att kunna simma är trots allt en överlevnadsfråga. Så vi har kört extrabad med bara uzbekiska tjejer. De uzbekiska killarna har också fått simma, för sig. Papporna ville veta vilken sorts badbyxor läraren hade, de skulle vara långa, ner över knäna. Jag skulle aldrig ha tvingat honom, men nu råkade han använda just sådana.
Samtidigt ska skolan främja jämställdhet mellan könen. Det står i skollagen, andra paragrafen. ”Samhället” verkar inte ha tänkt på att det kunde bli så här.
I ett grupprum stöter vi på ett par uzbekiska elever, killar, som sitter bredvid varandra och plugga engelska. Utan religion kan man inte leva, förklarar den ene. Det är religionsfrihet i Sverige. Då ingår väl rimligen att slippa musik i skolan, när religionen förbjuder den? Och idrott, när läraren är en kvinna? Med ryggen mot pojkarna sitter en blyg flicka i niqab, en sjal med bara en springa för ögonen. Uzbekiska flickor på Vattudalsskolan går klädda så från puberteten, eller ungefär åttonde klass.
Föräldrarna har avböjt intervjuer, och vårt skolbesök skapar stor oro i den uzbekiska minoriteten. Barnen får varken citeras eller synas på bild. Uzbekerna i Strömsund är utsatta i sin särskildhet, i fjol brann deras moské. Lokaltidningens utgivare Ralph Rentzch vittnar om dagliga, anonyma hatmejl till tidningen med grova påhopp på flyktingarna i Strömsund. Skolsituationen där är inte unik. Över en tiondel av de 15-åriga flickorna hindras av sina föräldrar att delta i delar av skolundervisningen – särskilt simning, idrott, sex och samlevnad – och vanliga fritidsaktiviteter, enligt en enkät om ”hedersrelaterat våld” med 2300 elever från Stockholms stad.
Utlandsfödda flickor förbjuds att gå på vissa av grundskolans lektioner i mycket högre utsträckning än andra, visar en doktorsavhandling av Sara Högdin: 27%. För utlandsfödda pojkar är siffran 17%.
-Konsekvenserna är förödande, både för samhället och individen, säger Amineh Kakabaveh, ordförande i Varken hora eller kuvad, en feministisk grupp som vill bekämpa patriarkala värderingar och religiös fundamentalism. Med skolfrånvaro och ofullständiga betyg riskerar barn från andra länder att fastna i arbetslöshet och, i flickornas fall, som fångar bakom en spis, resonerar hon. Fyra av tio elever med invandrarbakgrund lämnar nian med luckor i betygen.
-Skolorna är helt handfallna och väldigt konflikträdda, av rädsla för att bli kallade rasistiska. De vågar inte ta strid för den obligatoriska skolan gentemot föräldrarna. Man säljer bort de här barnens, flickornas, rättigheter. Lagen om skolplikt borde skärpas, och verktygen för att tillämpa den.
Lars Rönnerstrand på Vattudalsskolan står inför nya dilemman:
- Förr i tiden kunde man begära polishämtning av barn som hindrades från att gå i skolan. Så är det inte i dag, men man kan koppla in socialtjänsten. Ska vi göra det? Far barnen verkligen så illa att det är befogat? Eller skulle det bara göra saken värre?
Abd al Haqq Kielan, imam och ordförande i Svensk islamisk samling, tycker att skolplikten kan och bör anpassas till en verklighet med olika värderingar om klädsel, nakenhet och sex till exempel.
-Innehållet i delar av sexualundervisninge ses som mycket stötande av en del muslimska ungdomar och vuxna. Barnen ska inte tvingas av skolan till sådant som man vet splittrar familjer. Man behöver inte ta till storslägga, och hota begåvade och ambitiösa barn med att de inte får plugga vidare om de inte gör våld på sin tro och sin kultur. Går det inte att tillägna sig kunskaper på ett sätt, kanske det går på ett annat, säger Abd Al Haqq Kielan. Regeringen vill gå en annan väg, och vill täppa till den lilla ventil som finns om befrielse från obligatoriska lektioner. Undantagsregeln är luddig och tillämpas mycket restriktivt. I förslaget till ny skollag står det i klartext att ”synnerliga skäl” måste till, och att dispens bara får utfärdas för enstaka tillfällen under ett läsår.
Ändringen är ett uttalat försök att ge barn, framförallt flickor, som växer upp med ”hederstraditioner” samma möjligheter som andra. Muslimer känner sig utpekade och har protesterat. Historien om de uzbekiska barnen i Vattudalsskolan visar en svårlöst paradox: Hur långt ska ett tolerant och jämställt samhälle går för att värna om mindra toleranta och jämställda gruppers värderingar? Islamofobin lever i Sverige, ett avskyvärt fenomen. Hur mycket väsen ska den svenska skolan och politikerna ställa till om muslimska barn och skolplikten, utan att ytterligare underblåsa främlingsfientliga stämningar? På dessa frågor finns inga enkla svar.
Vi skrev om skolan häromdagen
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar