Lönekonkurrens kan underlätta integrationen

Rapporten Fattigdomsfällan (Timbro) av Anders Bornhäll och Hans Westerberg är en välskriven rapport som utifrån somaliers situation i Sverige frågar sig vad som kan göras för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen.

Stora grupper av invandrare lever i dag i ett utanförskap som medför oacceptabla sociala och ekonomiska kostnader. Många människor får inte vara med och bygga upp sin vardag av egen kraft, och därmed bidra till utvecklingen av vårt samhälle.

Om detta råder stor enighet. Men där tycks det ta slut. Varför har politiken hittills, med olika regeringar, åstadkommit så lite förändring? Svaret är att de lösningar som krävs utmanar välfärdsstatens själva grundvalar.

Jag tycker inte att innehållet i rapporten är så kontroversiellt som Timbro vill göra gällande. Rapporten presenterar egentligen ingenting nytt, men sammanfattar några av de reella problem som finns.

Rapporten identifierar tre strukturella faktorer som försvårar inträdet på arbetsmarknaden, och som särskilt drabbar en grupp som somalier vilka ofta har ingen eller låg utbildning och saknar svensk arbetslivserfarenhet.
1. Höga ingångslöner
2. Anställningsskydd
3. Skattekilar

Dessa faktorer tillsammans med dagens bidragssystem skapar fattigdomsfällor. Men författarna menar att det inte endast handlar om bidragsfällor, det behövs instegsjobb på arbetsmarknaden för gruppen. Att sänka ersättningsnivåer i bidragssystemet kan därför leda till en sämre levnadsstandard, men inte nödvändigtvis att fler kommer i arbete. Författarna menar också att många i gruppen inte kan nå upp till de kompetensnivåer som krävs på dagens arbetsmarknad. "Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, i stället för att försöka nå upp över dem, förefaller mer realistiskt."

Författarna för fram några förslag för att förbättra situationen:
1. Minska risken för arbetsgivare att anställa. Författarna vill se en mer decentraliserade avtal/lönebildning som möjliggör för invandrare att konkurrera med lön för att ta sig in på arbetsmarknaden. "En låglönemarknad bör legaliseras och principen om lika lön för lika arbete bör överges."

2. Reformera ersättningssystemet/stärka incitamenten till arbete. Författarna är kritiska till dagens introduktion och den ekonomiska ersättning som nyanlända får under introduktionen. "Det är besynnerligt att arbete inte ska kunna vara en del av introduktionsprogrammet." Dessutom vill författarna "tillåta större extrainkomst vid sidan av försörjningsstöd eller introduktionsersättning" Det "skulle höja individens levnadsstandard, föra personen närmare arbetsmarknaden och samtidigt generera skatteintäkter till statsfinanserna. Att tillämpa hundraprocentig beskattning på extrainkomst vid sidan av något av dessa bidrag är absurt." De tar upp studiemedelssystemet som ett bra system, där extrainkomster på 100 000 kronor tillåts utan bidragsreducering.

När det gäller förslag två så genomför regeringen förändringar i den riktning som författarna efterfrågar. Det nya ersättningssystem som införs med regeringens nya reform för nyanlända innebär att arbete nu kommer att kunna ske inom ramen för nyanländas etableringsinsatser och att extrainkomster kommer att hanteras precis som inom studiemedelssystemet.

Ursprungsartikel
Källa: Integrationsbloggen (importerat inlägg)