Åsikterna uttryckta i denna samlingsblogg representerar varje enskild skribent,
och överensstämmer därmed ej nödvändigtvis med samtliga listade skribenter.

tisdag 22 december 2009

Att ansvarsbefria människor

Det står i en intressant artikel i SvD om en flicka som blivit mobbad under två års tid i en svensk skola. Flickan har nu fått ett skadestånd som skolan skall betala på 90,000 kronor. Det står i artikeln att det tog två års tid "innan skolan agerade". Det är en mycket anmärkningsvärd uppgift och jag undrar faktiskt om den är sann. De flesta, ja i princip alla skolor har planer för mobbning, i alla fall kommunala skolor, och de brukar inte vänta i två års tid innan det gör något. Så här står det i artikeln.

I sin anmälan till Barn- och Elevombudet, BEO, berättar föräldrarna att deras dotter blivit slagen, fått elaka kommentarer och varit utfryst. Särskilt en annan elev uppgavs vara pådrivande i mobbningen.


Skolan har ett solklart ansvar att stoppa mobbning och andra oegentligheter som sker på skolan under skoltid. Men vilket ansvar har den elev som t.o.m. slog den mobbade flickan? Man får nästan känslan av att det är skolan som stått för mobbningen. Hur mycket skall den elev som verkligen stod för trakasserierna betala? Hon slipper undan alla påföljder överhuvudtaget. Det kan inte vara rimligt att en skola ensamt skall betala skadestånd när en gärningsman kan pekas ut, något är sjukt och skevt i detta. Skedde förresten alla trakasserier på skolan under skoltid? Tillåt mig att starkt tvivla på det. Vidare i artikeln så står det så här.

Enligt Ragnar Åsbrink har skolledningen försökt vidta åtgärder, och vid flera tillfällen tyckt att situationen förbättrats. Men det var inte förrän en ny rektor var på plats, som eleverna separerades i olika klasser.
–Vi satte in insatserna för sent, och nu kan vi bara dra lärdom för att bli bättre och snabbare. Framför allt ska skolan gå igenom och diskutera det som hänt.


För det första så hade skolan vidtagit åtgärder, juristen på "Barn och elevombudet" Lars Ericsson ljög alltså. För det andra så innebär "att separera eleverna" förmodligen att flytta på den utsatta flickan, vilket moraliskt är tvivelaktigt och är en metod som kritiserats. I annat fall så flyttade man på den flicka som mobbat och då är det också en metod som kritiserats starkt.

Utbildningschef Ragnar Åsbrink kryper till korset och rullar sig självmant i tjära och fjäder, han vet väl vad som gäller om han inte skall få hela drevet på sig. Ingen skola i världen kan stoppa mobbning om inte föräldrarna och de som mobbar hjälper till och inser konsekvenserna sina egna handlingar. Skolan har fått ökat ansvar som börjar närma sig rent föräldraansvar, samtidigt som dess auktoritet sjunkit och dess möjligheter att agera med konsekvenser närmat sig noll.

Varför uttalar sig inte rektorn i artikeln? Varför får inte personalen som arbetat med fallet uttala sig? Jag är säker på att de skulle servera en helt annan historia. Vi frågar oss till sist vad ansvaret hos den flicka som stod för trakasserierna tagit vägen? Vad har föräldrarnas ansvar tagit vägen? Dagens skola förväntas agera som skola, förälder, socialtjänst och polis, lite väl höga förväntningar kanske.

Länk SvD



Ursprungsartikel
Källa: Robsten blog (medlem)

Inga kommentarer: