Varför tror vissa människor att dom har rätt att använda döda människor som brickor i sitt politiska spel? Vad ger dom rätten att förvanska verkligheten och skriva om historien?
Jag tror starkt på att vi alla är barn av vår tid.
Världen förändras snabbt, men inte bara världen, utan även sättet vi ser på världen.
Innan 11 september fanns det knappt någon i Sverige som hade koll på Niqab, Jihad och Taqija. Det är bara några av dom begrepp som utvecklingen lärt oss.
Väldigt långt in på 1900-talet, till och med efter andra världskriget, så var bilden av andra kulturer fullständigt skev och felaktig. Afrika befolkades av negerkungar som kokade missionärer i stora grytor. Araber var i stort sett som tagen från ett Tintin äventyr. Det var snabelskor, böjda sablar, oaser och sexiga magdanserskor i shejkens harem.
Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder gjorde måhända fel som drog paralleller till Astrids sagor när han beskrev Sverigedemokraternas kamp mot makten i form av Tengil och Kattla.
Han tillskrev dock henne inte sina åsikter, han använde bara hennes sagovärld för att beskriva sin verklighet på samma sätt som Astrid gjorde när hon använde Axel Wallengrens sagofigur Pomperipossa för att beskriva sin egen skattesituation.
Astrid dog innan det Mångkulturella samhället fanns på agendan. Hon dog innan man började snackas om hedersmord, Zlatan, källarmoskéer, kebab, könsstympning, afrikansk dans och black cobras.
Hon har INGENTING med Sverige år 2009 att göra.
Margareta Strömstedt missar fullständigt målet när hon i en artikel i Expressen attackerar Björn Söders användande av Astrids sagor, då hon SJÄLV använder Astrid som politisk bricka i det fula spelet.
Margareta har hittat en tidigare opublicerad text signerad Astrid, som enligt Margareta visar på vad Astrid skulle ha tyckt om Sverigedemokraterna utifall hon hade levt i dag.
Texten handlar om hur Astrid grät när hon 1916 såg en bild på en Madame Dreyfus som satt och sörjde tillsammans med sina barn över att hennes make hade förts till Djävulsön som straff för att han var jude.
Jag vet inte hur många gånger det ska behöva upprepas: Sverigedemokraterna är det enda Israelvänliga partiet i Sverige. Judevänner om man så vill. Även Sverigedemokrater tycker att Hitler var en ond man. Tro mig, det är inte kontroversiellt...
Det gläder mig att Astrid inte hatade judar. Det gläder mig att hon grät när hon hörde talas om kristallnatten. Det gläder mig att hon inte tillhörde dom tyskvänliga landsförrädarna i 30-talets Sverige. Det gläder mig att hon inte rippade sina ideal från fascismen.
Det skulle dock aldrig falla mig in att tillskriva henne åsikter och använda henne som bricka i det politiska spelet. Hon borde få stå över det.
http://www.expressen.se/kultur/1.1763970/astrids-okanda-text-om-rashatet
Ursprungsartikel
Källa: Inget val (importerat inlägg)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är rätt vad skrivits. SD blir nazister och Mohammed Omar som just startat anti-judiska partiet förblir folkhjälte.
Islam och nazismen
I sin iver att komma åt Jimmie Åkesson och SD söker vänsterns journalister att stämpla partiet som nazistiskt och hävdar att ifrågasättande av islam är liktydigt med förintelse av judar. Detta är inte blott ohederligt utan djupt okunnigt. Här några fakta om islams roll i Hitlers rike.
I november 1941 reste den muslimska religiöse ledaren stormuftin av Jerusalem Haj Mohammad Amin al-Husseini (1895-1974) till Rom och Berlin för att lägga fram ett 15-punktsprogram för lösningen av judefrågan i Mellanöstern. Stormuftin och Adolf Hitler hade ett sammanträde den 28 november 1941.
I december 1943 beslöt Heinrich Himmler att uppdra åt chefen för SS-FHA Gottlob Berger att inbjuda stormuftin till ett möte i syfte att komma överens om att organisera en muslimsk SS-division, som benämndes Muselmanischen SS-Division Neu-Turkistan som ett aktivt bidrag till de tyska krigsansträngningarna.
Stormuftin understödde bildandet av muslimska SS-enheter. SS-Division Neu-Turkistan blev emellertid aldrig fullt organiserad, utan blott en regementsstridsgrupp med tre bataljoner. Men utvecklingen rullade på och resulterade i ett antal muslimska SS-divisioner.
13.SS-divisionen ”Handschar” var rekryterad bland kroatiska muslimer. 21.SS-divisionen ”Skanderbeg” bestod av muslimer från Albanien och 23.SS-divisionen ”Kama” var den andra muslimska divisionen, som rekryterades i Kroatien. Den sistnämnda upplöstes emellertid i oktober 1944 för att fylla upp division ”Handschar”.
De muslimska SS-divisionerna användes främst för det som kallades banditbekämpning och upprensning i bakre områden, bl a i Jugoslavien. Vad som i verkligheten dolde sig under dessa begrepp är inte svårt att föreställa sig. Det är inte heller svårt att föreställa sig hur dessa islams soldater i tysk SS-tjänst förhöll sig mot judar.
När historielösa SD-kritiker åberopar judarnas tragik för att glorifiera islam, skjuter de sig själva i foten och söker lovorda bocken som den bästa trädgårdsmästaren.
Stellan Bojerud
Skicka en kommentar