Jobbprojekt: sätt 40 zigenare i arbete – det kostar 12 milj kr

Flera romer i Uppsala har gått på socialbidrag i generationer. I ett nytt EU-projekt ska 40 romer få hjälp att komma ut på arbetsmarknaden. Utgångsläget för större delen i projektet är tufft. Det handlar om långvarigt bidragsberoende, låg utbildning, diskriminering och att man valt att ställa sig utanför det övriga samhället. Projektledaren Caroline Mahdavi menar att det inte är särskilt meningsfullt att bara skicka deltagarna till arbetsförmedlingen.

- Det har prövats tidigare med dåligt resultat. I det här projektet jobbar bland annat socialtjänsten, arbetsförmedlingen och Centrum för vuxnas lärande tillsammans och vi tror att det är mer framgångsrikt.

Projektet som ska pågå i två år. Totalt finns anställda i form av tre heltidstjänster som har hand om 20 deltagare åt gången. Trots kostnaden på tolv miljoner kronor tror Caroline Mahdavi att satsningen blir samhälls-ekonomiskt lönsam. Projektet startade i våras och hittills har fyra deltagare kommit ut i praktik. Förutom studier och praktik har deltagarna även gjort sådant som att plocka svamp, varit på museum, spelat gitarr med mera. Caroline Mahdavi tycker inte det kan ses som dalt för skatte­pengar.

Tidigare

2007 – Av de 57 romska hushållen i Uppsala med socialbidrag hade 49 gått på bidrag i över ett år och 23 av dessa hushåll hade haft socialbidrag i över tre år. Ingen ny statistik finns tillgänglig.

Tidigare fanns en romer­verksamhet i kommunen 1999-2004. Inte en enda rom i Uppsala kom ut i egen varaktig försörjning med insatser från socialför-valtningen under perioden. På 1990-talet var det bara ett enda romskt barn i Uppsala som gick stadigvarande i grundskolan. Sedan dess har skolsituationen blivit betydligt bättre.

UNT

Efter sju år på socialbidrag har Sari Svart fått nog. Hon har kommit med i ett EU-projekt som kostar tolv miljoner kronor och är en av de största satsningar på romer som gjorts i Uppsala.

[...]

Sari Svart menar att bara arbetsgivarna ser hennes kläder så är det utsiktslöst att få ett jobb.

Varför tar du inte av kjolen och söker arbete?

- Det är svårt att förklara för den som inte själv är rom. Klädseln är en avgörande del av vår kultur, kläderna är mitt jag och något jag är stolt över. Jag har aldrig haft på mig något annat än mina traditionella kläder och jag vill inte tvingas bli försvenskad för att accepteras.

Enligt Sari Svart skulle hon aldrig kunna arbeta i till exempel en butik utan sina långa kjolar. Att någon i gruppen skulle få se henne utan dem är inte ens att tänka på. Det innebär att en stor del av arbetsmarknaden inte är aktuell för henne.

Är ert utanförskap självvalt?

- Jag kan förstå att det finns mycket misstro mot oss romer och det finns bra och dåliga personer bland oss liksom bland andra. Men folk drar alla romer över en kam. Vi har delvis ställt oss utanför samhället för att skydda oss. Det bästa vore om vi kunde komma samhället till mötes men ändå behålla vår identitet.

UNT

Läs båda länkarna…

Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)