Hans hemlandshustru kysser barnen farväl och skickar dem till ett främmande land eftersom det är bäst för dem

En migga skriver:

Jag hörde på Ekot i Sveriges Radio om justitiedepartementets förslag apropå GD:s käpphäst att inga barn och föräldrar ska splittras, alltså att en asylsökande som har barn eller är gravid med någon som har PUT eller medborgarskap i Sverige inte ska behöva åka till hemlandet för att ansöka om uppehållstillstånd på anknytning. Oavsett om den sökande har styrkt sin identitet eller är helt okänd, oavsett hur länge den sökande vistats här illegalt och jobbat på för att få ett barn med någon.

Om journalisterna på SR inte (vilket ej kan uteslutas) rörde ihop alla begrepp, så innehöll departementets förslag inget nytt för oss på Migrationsverket. Vi tillämpar redan detta: Om en asylsökande har fått barn med en svensk medborgare och om barnet blir svensk medborgare, så ska den sökande beviljas PUT (permanent uppehållstillstånd). Han eller hon behöver ej heller åka till hemlandet för att ansöka om vi vet vem han eller hon är, det vill säga om identiteten är styrkt med pass, och om han eller hon inte har medsökande barn från hemlandet där vårdnadsfrågan är oreglerad. Annat gäller för asylsökande som skaffar barn med personer som inte är svenska medborgare utan bara har PUT. Ett barn som beviljats PUT har inte ovillkorlig rätt att vistas i Sverige i all framtid. PUT kan återkallas, medborgarskap kan inte återkallas.

Och vad då att även gravida sökande måste få PUT (GD:s förslag)? Räcker det att vara gravid en månad och måste man på något sätt bevisa vem man är gravid med? Hur går det till? Tänk om det hela var falskt alarm eller att man fick missfall eller att pappan var någon annan än den svenske medborgaren? Eller om graviditetstestet var falskt (t.ex. om någon annan som faktiskt var gravid gjorde testet)?

En ung, gift flerbarnsfar från något land reser till Sverige. Han söker kanske asyl, kanske inte. Efter ett antal år träffar han en svensk kvinna. Då har han redan förstått att det bästa sättet att få PUT är att skaffa barn med en svensk kvinna. Vilket han gör.

Barnkonventionen bryr sig uppenbarligen inte om att den här unge mannens barn i hemlandet fått vänta bra länge på att pappa kommer hem från sitt asyläventyr eller vad han nu kan ha ägnat sig åt här i Sverige. Och sedan måste hans hustru och barn i hemlandet vänta ännu längre för att själva få komma till Sverige. Vi accepterar alltså – eller tillåter barnkonventionen det? – en familjesplittring av det slaget att barnen kan hämtas hit från mannens hemland (mannen som alltså skaffade sig PUT genom att skaffa barn med en svenska), men deras mamma får inte följa med. Det är just så barnkonventionen tillämpas i Sverige. Den sökande skriver på att han har vårdnaden av sina X antal barn. Hans hemlandshustru kysser barnen farväl och skickar dem till ett främmande land eftersom det är bäst för dem. Barnen kommer hit. Efter ett tag skiljer sig den sökande från sin svenska hustru/sambo. Han "försonas" med sin hemlandshustru ganska snabbt, de finner varandra och kärleken på nytt. Hemlandshustrun kommer till Sverige. Planen är fullbordad.

Men någonstans i Sverige finns då ett barn (många barn…) som inte träffar sin pappa därför att pappan har en nygammal familj och vill inte träffa "det svenska barnet" längre. Det svenska barnet, som barnkonventionen värnade så mycket om men som enbart var ett medel för mannen för att få PUT, förstår ingenting.

Du anar inte hur många sådana fall jag har träffat på.

Som sagt så många gånger tidigare: Asylområdet är inte svart eller vitt. Det är svart och vitt. Samtidigt. Och många hitkomna skrattar åt de dumma svenskarna. Själv vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Trovärdigheten, rättssäkerheten, upprätthållandet av asylrätten – vad har det blivit av allt det?

Jag är bedrövad över att de ansvariga inte klarar att agera så att man kan ha tilltro till asylprocessen. Och till att det är ”rätt personer” som beviljas PUT. Och över att de s.k. gammelmedierna inte förmår rapportera mer allsidigt och tydligt tala om att människor som inte ska vara här ska avvisas medan de som har rätt att få skydd i Sverige omedelbart ska få lära sig språket ordentligt och ges betydligt bättre förutsättningar att klara sig här än idag. Det borde vid det här laget också inom media finnas kompetens på asylområdet, där den allra största och dyraste omvälvningen av landet sker.

Myndighetens och medias agerande skapar misstro gentemot de asylsökande, tyvärr också dem som verkligen, på riktigt är de som de säger sig vara, är från det land de säger sig komma ifrån och är i behov av skydd. För hur ska man veta skillnaden mellan ”svart” och ”vitt” när MIG inte har en rak linje och miggorna på ”Blunda och Bevilja” (miggornas benämning på avdelningen Besök och Bosättning) ska räkna pinnar och hellre bevilja PUT snabbt än kontrollera asylhistorierna ordentligt, göra DNA-tester i tillämpliga fall och kräva att de asylsökandes identiteter är styrkta ?

© Vid citat ur mina texter, var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas, inte bara lösryckta ord eller meningar.

Ursprungsartikel
Källa: Merith Wager (importerat inlägg)