Axess nr 8 handlar om Murens fall
Tänkte först bara tipsa först om min krönika, "Våra egna åsiktspoliser", i Axess Magasin nr 8 med temat När muren föll. Min krönika brukar hamna på sidan 60 men denna gången blev det visst sidan 58. Jag förklarar bland annat varför vi i Sverige fortfarande inte har några indoktrinerings- och omskolningsanstalter i stil med Gulag vad gäller genusfrågan, och det beror givetvis på att man löst problemet mycket smartare, nämligen genom att inhysa våra genuskommissarier i alla redan befintliga myndigheter. Denna pågående infiltration kallas för "jämställdhetsarbete". Skulle någon missa "genusperspektivet" i något enda sammanhang, tex om man brer sin frukostsmörgås på ett könsstereotypt sätt, eller offentligt och i syfte att uppvigla befolkningen ifrågasätter könsmaktsordningen eller påpekar att könet möjligtvis inte uteslutande är en social konstruktion, blir man i sann demokratisk anda erbjuden att gå en kurs i genus och jämställdhet där man får lära sig allt om härskartekniker, hegemonisk maskulinitet och trettiofjärde vågens feminism för 3000-talet (svenska genusvetare har ju kommit betydligt längre än alla andra länders dito) för här sätter vi minsann inte folk i arbetsläger eftersom det är mycket roligare att gå på bidrag, i synnerhet genusbidrag.
Och det är just några intressanta gensubidrag jag tänkte ta upp i detta inlägg, som är en fortsättning på Grattis skattebetalare! där jag radade upp några genusprojekt inom området utbildning och skola som beviljats medel från Vetenskapsrådet (som ju har av regeringen öronmärkta pengar som ska gå specifikt till genusprojekt). Här är några mer blandade projekt:
* Genusaspekter på kriget mot terrorismen fick 56.700 för att under 2009 undersöka: ”Inledningsvis analyseras händelseutvecklingen efter terrorattentaten den 11 september 2001 ur ett genusperspektiv, utifrån tidigare forskning omkring krig och genus… Genom att anlägga ett kritiskt perspektiv på traditionen om rättfärdiga krig, i form av ett genusperspektiv, visas hur rättfärdigandet av krig bygger på vissa kulturella föreställningar om genus…”
* Hur görs djur? Biologi, sexualitet, kön och "ras" i SVT:s naturprogram fick 1.7 miljoner för att under 2007-2009 undersöka följande: ”Vilka strömningar, teorier och resultat från biologisk forskning om kön, sexualitet, ras och art används och dramatiseras i naturprogram i svensk TV?… 2.Hur produceras och reproduceras (mänskliga) föreställningar om natur, kultur, kön, sexualitet och reproduktion i skildringarna av djurens liv? Och vad får det för konsekvenser för våra uppfattningar om "naturligt" och "onaturligt" vad gäller dessa kategorier? 3. Hur etnifieras naturen, djuren och de människor som avbildas i naturprogrammen? Hur representeras "svensk" natur och "svenska" djur och människor i förhållande till exempelvis "afrikansk" natur? Hur konstrueras "ras" i förhållande till "art"?”
* Genusspel: Intersektionalitet i datorspelskulturen fick 1.7 miljoner för att under tre år (2006-2008) ta sig an följande: ”I en översiktlig analys av spelindustrins manliga norm är det tydligt att den långt ifrån inkluderar alla män. Den maskulinitet som dominerar spelkulturen är framför allt heterosexuell och vit. Den feministiska diskussionen har sedan slutet av 80-talet dominerats av insikten att genus inte kan förstås isolerat från andra grundläggande identitetsaspekter som klass, etnicitet och sexualitet. Det här projektet vill studera genus i datorspel i termer av intersektionalitet, dvs det utforskar de andra identiteter som korsar, samverkar och ger mening åt konstruktionen av genus i och genom spel. Syftet med projektet är alltså att utifrån en bred ansats som inbegriper produktion, innehåll och konsumtion av datorspel studera hur genus konstrueras i och genom datorspel ur ett intersektionalitetsperspektiv.”
* Genus och kulturella förändringar i urban spansk miljö fick 1.3 miljoner för att under två år (2004-2005) undersöka: ”Hur gick det sedan? Genus och förändring i en spansk storstad… Hur konstrueras genus idag? ..- Vilka aspekter av genusordningen tenderar att förändras mest resp minst? Vilka delar av det sociala livet organiseras med hjälp av genus och hur motiveras detta? Hur symboliseras genuskategorierna och hur konstrueras deras respektive egenskaper?… En helhetsbild eftersträvas, men temat sexualitet kommer att vara centralt, då sexualitet och genus är nära sammankopplade, särskilt i Spanien.” (sic!)
* Genusperspektiv på historiska landskap fick 150.000 för att under 2005 ”analysera svenska historiska landskap utifrån ett genusperspektiv och därmed kunna göra en mer befolkad historieskrivning av landskapet. Syftet är att göra en genusanalys av det historiska landskapets rum och platser, dvs att analysera hur de har använts, värderats, förändrats och utformats, utifrån ett genusperspektiv.”
Naturvetare är helt ovana vid vetenskapsteori- och kritik
* Natur/kultur och gränsöverskridande möten fick 10.8 miljoner för att under 2006-2008 ”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar, problematisera dem och undersöka möjligheterna till kunskapsutveckling genom ytterligare överskridande av ämnesgränser mellan natur- och kulturvetenskaper. Att skapa överskridande möten, där natur/kultur-distinktionen utmanas, är därför av största vikt för genusvetenskapens framtida utveckling. Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas… Vi måste kommunicera med och lära av varandra för att kunna gå vidare i den teoriutveckling som är helt nödvändig inom genusteori.”
* Den ideologiskt konstruerade kroppen. Förhållandet mellan verklighetsuppfattning och värdering av kön får 2.25 miljoner för att under 2003-2005 undersöka kön och verklighetsuppfattning: ”Frågor om vad som är verkligt eller inte är viktiga frågor. Inte minst eftersom de har att göra med vilka värderingar som råder i en viss kultur, religion eller samhälle. För att vi normalt ska räkna något som viktigt eller värdefullt måste vi också räkna det som verkligt… Varför vi bedömer vissa saker som verkliga och andra inte är beroende av det sammanhang där man räknar det som verkligt eller inte. Det vill säga, redan innan något bedöms vara viktigt eller värdefullt på grund av att det är verkligt, har det bedömts vara viktigt nog att anses vara verkligt. Projektet kommer att undersöka dessa samband mellan verklighet och värdering speciellt när det gäller hur vi ser på kropp och kön. Viss nutida forskning kring genus och kön vill betona att vårt kön och till och med vår kropp inte bara är något biologiskt givet en gång för alla. Det är istället så att vårt kön och vår identitet konstrueras i det kulturella och språkliga sammanhang där vi befinner oss. På ett liknande sätt finns det inom religionsfilosofin tankar om att Gud inte existerar oberoende av våra tankar om Gud, utan är en mänsklig konstruktion… Genom att klarlägga och kritiskt granska de grundantaganden kring verklighet och värde som ligger bakom uppfattningar som berör människors religiösa, kroppsliga och könsbestämda identitet, möjliggörs nya sätt att diskutera och hantera dessa problem.”
Framtidens jämställdhets-piller?
Och här har vi det senaste pressmeddelandet från Nationella Sekretariatet för genusforskning: Miljoner till genusforskare från Riksbankens Jubileumsfond. Här är ett genusprojket som är extra intressant: "Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet beviljades stöd till projektet "Sexualitet i hjärnan – hjärnforskning, medier, kunskapsproduktion". Ser vi en ljusning i sikte eller är det genusvetarna som ska ifrågasätta hjärnforskarnas kunskapsproduktion och hur medierna sprider den? De andra genusprojekten är "Efter succén med den nya generationens antidepressiva läkemedel: erfarenheter, praktiker, diskurser och jagets förändring". Någon succé kan man väl knappast tala om här, men detta ämne är föremål för ett annat blogginlägg, som dessutom faller utanför genusfrågan (dock inte för genusvetarna – där allt har med genusordningen att göra), men det oroar mig lite att genusvetare är intresserade av jagets förändring vid intag av psykofarmaka. Jag hoppas att min oro är obefogad. Man ska nog hålla ett öga på de "tvärvetenskapliga projket" som genusvetarna initierar för att kommunicera och "problematisera" genusperspektivet till andra forskningsområden. De övriga två projekt som nämns är "Det icke tänkbara och det ständigt fruktade. Begär mellan kvinnor som motiv i svensk skönlitteratur 1900-1930" (låter ju inte så farligt) samt "Tolerant, bejakande och jämställd. Ungdomsmottagningar i flerkulturella miljöer som redskap för sexuell integration". Vad är "sexuell integration"!? Detta måste vara något nytt banbrytande forskningsområde som vi skattebetalare ska bekosta.
Hälsobygge av genusmedvetet intelligent system
Genusprojekt finns givetvis överallt, här har vi tex det Vinnova-finansierade projektet "Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system – Tillämpning hälsoteknik" utan närmare förklaring på innebörden av genusperspektivet, så jag kan tyvärr inte återge några detaljer. Det enda som framgår är som ni ser att studiet av genusperspektivet på intelligenta system kostar 4 miljoner under åren 2008-2011. Och inte heller någon information om genus på projektets hemsida på Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik i Högskolan i Halmstad. Ett annat projekt är ”Kvinnors pendling ur ett mobilitets-och genusperspektiv”: ”Projektet fokuserar primärt kvinnors arbetsresor då arbetsrelaterade förhållanden är viktiga för att öka jämställdheten mellan könen. Kvinnor har genomsnittligt betydligt kortare arbetsresor än män (räknat i avstånd), vilket leder till en kortare geografisk räckvidd på arbetsmarknaden.” Kommentar överflödig…
Och givetvis ska vi ha genustänk i försvaret, här ett projekt vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI: "Förändring och genus i FOCUS" Mottagare av bidraget: Avdelningen för sensorteknik (!) 3,5 miljoner för att ”öka kunskapen om genusrelaterade praktiker och processer i en teknikorienterad FoI-miljö, samt att initiera processer för att förändra tankemönster och handlande som kan verka hämmande på innovationsförmågan i organisationen" samt " bidra till att pågående förändringsprocesser inte resulterar i cementering och återställare av genusordning, utan blir till en möjlighet i vilken nytt genustänk… Projektet bedrivs på en genusvetenskaplig grund… projektledaren, tillika föreståndaren för excellensmiljön för att studera och reflektera över praktiker och processer på olika organisationsnivåer i verksamheten.” Excellensmiljöerna nämnde jag som bekant kort i förra inlägget…
Sedan har man haft mage att söka (och beviljas!) anslag för en ”Genusnalays av utlysningstexter från Vinnova”.Syfte och mål: ”Syftet med denna studie är att undersöka språkets roll i jämställdhetsarbetet genom en analys av hur Vinnova i tre utlysningstexter (Inkubatorprogrammet, Innovativ utveckling av gränsöverskridande offentliga e-tjänster och VINN Excellence Center 2004) kommunicerar genussystemet och uppmärksammar genusaspekter, och vad detta kan ha för inverkan på dem som ansöker om medel. Att främja jämställdhet ingår i Vinnovas direktiv från regeringen”. Detta skedde 2005.
VINNOVA är en statlig myndighet under näringsdepartementet (med en årsbudget på cirka 2 miljarder kronor till sitt förfogande) som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. ”Vårt speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling – det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. Våra uppgifter är att finansiera den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet.” Som tongångarna går idag är genusvetenskapen uppenbarligen både nyskapande och behovsmotiverad, men vetenskaplig…? Lyckligtvis tycks Vinnova finansiera en hel del viktig verksamhet och vad jag kan se så faller genusvetenskap än så länge inte under något av Vinnovas strategiska forskningsområden. Men jämställdhetsuppdraget kommer alltså från regeringen (och idag läses jämställdhet "genusforskning" ) och då är det ju bara att lyda…
Ursprungsartikel
Källa: Tanja Bergkvists Blog (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar