I Frankrike fortsätter affären Mittérand att skapa rubriker. 68-generationens egen tidning Libération försöker spela sitt mest klassiska kort: reductio ad hitlerum. Eftersom Marine Lepen (Front National) bidrog till att mitt i Polanski-historien aktualisera Mittérands navelskådande pedofilbekännelser, och därmed gjorde dem kända för en större, i dessa frågor mindre förlåtande allmänhet, och alltså skapade skandalen (tekniskt sett), är det att springa Hitlers ärenden att kritisera Mittérand. Så ser Libérations orwellska argument ut. Och det fungerar bland Dem Som vet. Få politiker vågar uttala sig. Intellektuella håller tyst eller stöder Mittérand.
Samtidigt sjuder det i det franska internet och på kaféerna: fransmän i gemen är mycket arga över och ganska äcklade av eliternas stöd för överklasspedofilerna Polanski och Mittérand. Arga såväl över eliternas överslätande attityd till pedofili som över en rättsuppfattning enligt vilken De Som Vet skulle stå över lagen. Den avgrund som skiljer vanliga fransmän från Dem Som Vet (Samt Gillar EU, Globaliseringen Och Spekulationsekonomin) kommer här i dagen. I massinvandringsfrågan, en annan vattendelare mellan Dupond (Frankrikes Svensson) och sådana som Mittérand, tvingas fransmän iaktta stor försiktighet vid kritik. När det gäller pedofili kan de d äremot säga sin hjärtas mening. Och det gör de. Något som irriterar Dem Som Vet. Men med internet har det blivit svårare för eliterna att ignorera folkflertalet och låtsas som om det regnade. Därmed är utgången oviss på ett sätt som tidigare varit svårt att tänka sig.
Vad man i denna härva inte skall förlora ur sikte, det är 68-kulturens roll. Dess grepp om Dem Som Vet är, mer än 40 år efter händelserna sommaren 68, lika omvittnat som orubbat. Och år 1968 var nu pedofili hippt. Chict. Häftigt. Bland Dem Som Vet, vill säga. Under 1970-talet skulle De Som Vet i flera Västländer söka häva lagstiftningen mot pedofili. Förvisso utan att lyckas (utom delvis i Holland), men de försökte. Inte minst i Frankrike, 68-rörelsens hemland, där en lång rad celebriteter undertecknade en ökänd artikel i Le Monde (Frankrikes DN), vari krävdes att "barnens sexualitet avkriminaliseras".
Nedan vittnar videoklipp från en svunnen tid om hur det förhöll sig. Betänker man att de röster vi här hör förblir legitima, i bland tongivande, bland Dem Som vet (68-ledaren Cohn-Bendit, som framhäver sin egen pedofili 2'46'' resp. 5'23'' in i klippet, är i dag uppburen EU-parlamentariker), ja, då förstår man att dagens tabu kring pedofili inte omfattas av Dem Som Vet. De tvingas, det är sant, vänta på bättre tider. Och under tiden använder de tabut för egna syften när det går (angrepp på familjesfären, på katolska kyrkan, på privatskolorna-från-förr o s v, d v s just de instanser som upprätthåller tabut). Men fr a väntar de på bättre tider.
"När en 5-årig flicka börjar klä av en, är det något fantastiskt. Något djupt erotiskt." ~ 68-ikonen och blivande EU-parlamentarikern Daniel Cohn Bendit i klippet ovan (6'4'').
Den rakade galningen är läraren och (den begåvade) författaren Gabriel Matzneff. Upptäck honom på hans hemsida.
Ursprungsartikel
Källa: Beska droppar (medlem)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar