Med len stämma, vitt skägg och vinröd kalott på huvudet brukar Leif smeka fram ord som "Islamofobi" och "diskriminering" i diverse TV- och radiodebatter.
Ni vet säkert vem han är. Man tänker alltid "hmm, fick dom inte tag på en riktig arab den här gången heller?" varje gång man ser hans nuna i TV.
Det är någonting med hans röst, man blir alltid sådär lugnt skön och avslappnad när man hör honom säga saker i stil med:
"Jag förstår inte Sverige och dess lagar. Det är okej att homosexuella gifter sig men det är inte tillåtet att ha fyra fruar. Jag har synnerligen svårt att förstå homoäktenskap"
"Enligt Mose nedärvda lag är det dödsstraff genom stening (för äktenskapsbrott) för båda könen men det ska vara fyra vittnen som har sett allt och då är det verkligen alla detaljer man menar. De hårda straffen visar hur allvarligt vi muslimer ser på detta, men det är som sagt svårt att bevisa något med de villkor som finns i lagen"
"Det är tveksamt om kvinnor bör ha rätt till ett eget socialt liv utanför hemmet. Om kvinnan vill besöka muslimska väninnor går det bra, men om mannen säger nej, så är det nej"
Man känner sig ungefär lika lugnt skön och avslappnad som han själv måste ha känt sig när han rökte cannabis i Algeriet på 70-talet.
Leffe Kielan jobbar även en del med saxen. Nobelmuseet har just nu en utställning om Yttrandefrihet. En av dom filmer som visas på utställningen är Ayaan Hirsi Alis film "Submission". En film som handlar om kvinnoförtryck och våld inom Islam. Leif, som var specialinbjuden som smakråd klippte helt sonika bort dom delar han ogillade i filmen.
Glömde jag skriva att han brinner för demokratifrågor och yttrandefrihet?
http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/mannens-mark-eller-husets-harskarinna/
Ursprungsartikel
Källa: Inget val (importerat inlägg)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar