Jag kan inte alls se vad Sverige tjänar på att tillåta barnäktenskap, skenäktenskap, och att okända barn som någon vill ta hit, vem vet i vilka syften, får komma hit utan vidare och hamna var som helst.

Läs först ”Där ser man vad ett mantra kan göra”. Och sedan denna text av en annan migga:

Miggan på Besök och Bosättning (som skrev texten under rubriken ”Där ser man vad ett mantra kan göra”) – och cheferna där-  vill jag bara uppmana: Läs mantrat ordentligt! Det står faktiskt :

Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter.

Jag tolkar detta så att det är Sverige som har vissa möjligheter att ta tillvara här, i den globala migrationen. Som till exempel när läkare eller läkarstuderande från Afrika kommer hit och stannar här. Eller när vi får hit högutbildat IT-folk från Indien. Trots att de behövs där också; faktiskt ännu mer där än här.

Jag kan inte  alls se vad Sverige tjänar på att tillåta barnäktenskap, skenäktenskap, och att okända barn som någon vill ta hit, vem vet i vilka syften, får komma hit utan vidare och hamna var som helst. I synnerhet som alla dessa fall handlar om socialbidragstagare som tänker hämta hit fler socialbidragstagare som bryter mot svensk lag ( barnäktenskap, skenäktenskap  och personer som utan att vara vårdnadshavare tar hit barn som ingen vet vilka de är ).

Min kommentar:
Jag vet inte hur många alarmerande texter, ofta skrivna av miggor med förstahandsinsyn, jag har publicerat på min blogg. Det är berättelser som ”gammelmedierna” inte skriver om. Trots att asyl- och migrationsfrågan och den förändring av landet den medför, är en jättefråga som bland annat också kommenterats på Newsmill av ambassadör Bo Lundgren under rubriken Kan Europa förbli sig likt med annorlunda invånare där? , så är det tämligen tyst från ”gammelmedierna” och från ansvarigt politiker- och regeringshåll. Och från dem som fattar beslut på slarviga grunder, som miggorna berättar om, nämligen i första hand Migrationsverket men också till viss del migrationsdomstolarna. Att ingen verkar bry sig om vad som händer med barn som tagits hit trots att de inte tillhör familjerna som söker asyl är fruktansvärt.

De ansvariga låtsas som det regnar och sticker huvudena i sanden. Och lyssnar mer på en visserligen säkert välmenande men också ofta okunnig och verklighetsfrämmande kulturelit än på – just det! – de miggor som ser och upplever hela asylhanteringen från A till Ö, och de gräsrötter som inte bor i de än så länge ”förskonade” svenska områdena utan som lever det ”mångkulturella” liv som de nyss nämnda aktörerna aldrig varit i närheten av.

Att fortsätta att låtsas att den (i förhållande till den lilla folkmängden) stora och ofta oklara och till stor del okontrollerade (falska handlingar, falska historier etc) invandringen till Sverige inte medför problem utan enbart berikar landet, är skandalöst och oansvarigt. Och fegt. Men den dagen kommer då de blåögda plötsligt inser vad de ställt till med. Ett fåtal gör det redan nu men vågar inte säga något eftersom ”fingret-i-luften”-testet ännu inte visar att det är politiskt korrekt att tala allsidigt om den stora invandringen av människor från främmande religioner och kulturer.

P.S. För undvikande av missförstånd påminner jag om att jag, som varit ideellt ombud åt minst ett hundratal asylsökande, givetvis står upp för asylrätten och anser att vi ska hantera asylansökningar enligt de lagar och konventioner vi har att följa. När människor talar sanning om sin bakgrund, varifrån de kommer och om sina asylskäl samt identifierar sig och om det då finns skäl att bevilja asyl eller uppehållstillstånd ska det naturligtvis ske. Men eftersom debattklimatet på detta område är så labilt så påpekar jag detta och påminner också om mitt eget mantra: ”Det är inte svart eller vitt; det är svart och vitt!”

© Vid citat ur mina texter, var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas, inte bara lösryckta ord eller meningar.  Notera också att jag ALDRIG gästskriver på andra bloggar!

Ursprungsartikel
Källa: Merith Wager (importerat inlägg)