Återigen skriver en migga här på bloggen (mer kan läsas under Asyl&Migration) och berättar saker som ansvariga politiker, de som har folkets uppdrag att styra landet och handha folkets skattepengar, borde gå i taket för. Liksom de som är ansvariga för att upprätthålla en lagenlig och korrekt migration genom att efterleva de lagar som stiftats av Sveriges tisdag och regering. Inte räkna ”pinnar”, inte välja att bevilja uppehållstillstånd för att det är så jobbigt att försvara sina negativa beslut i migrationsdomstolen när den asylsökande överklagar. Men förmodligen kommer de (o)ansvariga inte att höja på ögonbrynen, än mindre ta det ansvar som de som ”förtroendevalda” (ett ord som devalverats rejält de senaste decennierna) har. Däremot kommer säkerligen skattepengar att, på svenskt manér, plöjas ner i oändliga utredningar. Medan det fortsätter att gå till så, som en migga berättar här nedan. Och medan klyftan mellan verkligheten och den bild som medierna (!) och politikerna vill upprätthålla, vidgas till en oöverbryggbar ravin.
Hos oss på Migrationsverket, åtminstone när det gäller handläggare, finns egentligen bara ett mål: man ska producera beslut. Man får sin lön efter hur många beslut, eller ”pinnar”, man producerat.
Verkets ledning värdesätter inte handläggarens kulturkompetens, förmåga till att hålla utredningar och ställa relevanta frågor till de asylsökande. Det erbjuds inga utbildningar eftersom pengarna är slut, och det finns knappt något stöd eller någon vägledning att få från den oklara och ständigt svällande överbyggnaden av experter och andra specialistgrupper som på senare tid byggts upp på verket. Numera finns det grupper på Migrationsverket som ska syssla med HBT-frågor, miljöfrågor, biträdesfrågor, internetfrågor etc. Vilka är dessa människor egentligen, som är anställda av verket? Borde de inte arbeta med asylärenden i stället om detta område nu ska prioriteras?
Det är alltid svårare för en handläggare att skriva ett negativt beslut, som ju går vidare till domstolen. Därför väljer en del handläggare att för det mesta skriva positiva beslut, även när det saknas grund. Positiva beslut behöver ju ingen utförlig motivering och de går inte heller vidare till någon domstol. Kvaliteten på dessa beslut granskas ju inte heller… Man får alltså lätt ihop till sina ”pinnar”. Däremot blir det ju minst sagt något av lotteri för den asylsökande. Han eller hon kan ju inte välja sin handläggare på verket. Och om/när det på lösa grunder fattade positiva beslutet upptäcks och uppehållstillståndet återkallas, då hamnar detta hos någon annan handläggare som inte får någon ”pinne” för att han eller hon återkallar beslutet.
Rättssäkerheten är låg hos verket. Var och en får dra sina egna slutsatser om vad det kan bero på. Och vad det ar lett och kommer att leda till för samhället.
Ursprungsartikel
Källa: Merith Wager (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar